Tobinskatt för alla ska hindra pengaflykt

Tobinskatten, eller skatten för finansiella transaktioner, är ett av de medel som EU-ledarna tyr sig till i hopp om att stabilisera ekonomin. Åtminstone var det så det var tänkt när förslaget i höst fick genomslagskraft på ett av toppmötena i Bryssel.

Sedan dess har förslaget börjat handla mera om fransk inrikespolitik och mindre om att trygga skattebetalarnas pengar. De starkaste förespråkarna för skatten är Frankrikes president Nicolas Sarkozy, som får halvhjärtat medhåll av Angela Merkel och stöd av Jutta Urpilainen.

Ekonomer är däremot allt annat än övertygade om att en skatt på handel med aktier och obligationer skulle få önskad effekt. Snarare tvärtom.

– Tidigare erfarenheter av liknande skatter är inte lovande. Hela världen, eller åtminstone hela EU, måste i så fall ta samma system i bruk. Annars leder det bara till att handeln flyttar bort, säger Pasi Kuoppamäki, chefsekonom på Sampo Bank.

Fördelarna med Tobinskatten skulle vara att intäkterna går till EU-budgeten och att riskfylld och kortsiktig spekulation skulle minska.

– Det är logiskt att man vill ha mekanismer som höjer tröskeln för finansiell spekulation men det är sannolikt att placeringsaktiviteterna flyttar till länder utan skatten och då går jobb förlorade, säger Timo Tyrväinen, chefsekonom på Aktia.

Tummen ner av Sverige

Uppskattningarna på den summa som skatten skulle ge EU varierar mellan 37 och 57 miljarder euro. Men Kuoppamäki påpekar att det inte är så enkelt.

– När Sverige tog i bruk den så kallade valpskatten minskade handelns volym i så hög grad att skatteintäkterna blev mindre i stället för större.

På basis av sin tidigare erfarenhet hör Sverige liksom Danmark till de länder som sågar förslaget, medan Sarkozy vill köra igenom Tobinskatten till vilket pris som helst.

– Om inte vi statuerar exempel, kommer det inte att bli av, sade Sarkozy i måndags.

Urpilainen mera positiv

För att införa en EU-skatt krävs enhällighet i ministerrådet. Storbritanniens premiärminister David Cameron har redan meddelat att han inte är intresserad av skatten, viket gör att utsikterna till en transaktionsskatt som gäller hela unionen är obefintliga.

– Stora finanscentrum som London skulle gynnas om Frankrike och Tyskland skulle ta skatten i bruk, säger Kuoppamäki.

Och Finland, skulle vi gynnas av att andra tar i bruk skatten men vi låter bli?

– Nej, på börsen i Helsingfors skulle det nog inte märkas någon skillnad. Vi är en så liten spelare i vilket fall som helst. Dessutom har väl den finländska regeringen gett någon form av grönt ljus för det här, säger Kuoppamäki och låter inte alls särskilt nöjd.

Och visst har han rätt. Transaktionsskatten hör till de frågor som finansminister Jutta Urpilainen (SDP) alltid talat varmt för. I det här skedet, då det för Finlands del blir aktuellt att ta ställning till hur man gör om inte hela EU deltar, vill Urpilainen inte alls kommentera frågan då Hbl försöker nå henne.

Kan gälla alla

Timo Tyrväinen tycker inte att Finland kan överväga att införa skatten om inte hela EU är med på det.

– Och det verkar ju omöjligt med tanke på Storbritannien. Jag ser det som mycket osannolikt att en Tobinskatt alls tas i bruk, säger Tyrväinen, och tillägger att han tror att andra beskattningsfrågor finns med i kulisserna då det köpslås om olika lösningar.

Inga detaljer är fastslagna med Sarkozys förslag går ut på att minimiskatten på derivat skulle bli 0,01 procent och skatten på till exempel aktier och obligationer 0,1 procent.

Tyrväinen påpekar att ingen vet exakt vilka transaktioner skatten skulle gälla och att ingenting säkert sagts om att det bara skulle gälla institutionella placeringar och inte privatpersoner.

– Jag tror inte att någon har preciserat detaljerna. Man får se om det finns gränser för vilka transaktioner som berörs. Det kan hända att det skulle gälla alla köp, också till exempel bostadslån. Och även om skatten skulle gälla bara stora köp finns det alltid möjligheter att splittra såna i mindre dela