Plan B skapar bara större kris

Det var Wall Street Journal som först rapporterade om att två globala bankjättar förbereder sig för en eurokollaps genom att skapa ett uppbackningssystem ifall italiensk lire och grekisk drachma blir aktuella igen.
Enligt tidningen ska bankerna ha kontaktat företaget SWIFT, vars betalningssystem används för finansiella transaktioner i över 200 länder, för att få valutakoder och datahjälp inför en stundande eurokollaps.
Stefan Törnqvist, vd för Ålandsbankens kapitalförvaltning, ser inte ett valutabyte vare sig i Grekland eller Finland som särskilt dramatiskt, varken på ett praktiskt eller ekonomiskt plan.

– Det spelar ingen större roll vilken valuta vi har bara vi vet vilken. Det handlas hela tiden i nya valutor och i praktiken handlar det om mindre och lite större programmeringsjobb, säger Törnqvist.

Just den här dagen har chefsekonomer och bankchefer gott om tid att analysera skuldkrisen eftersom de, som Törnqvist uttrycker det, sitter och rullar tummarna i väntan på att få klarhet. Klarhet i vad som egentligen hände i Europa så kurvan kan vända och en högkonjunktur så småningom ta vid.

– 2012 är som jag ser det ett förlorat år för finländsk ekonomi. För varje dag av osäkerhet förstärks recessionen, säger Törnqvist.

Den tystnad som råder kring Greklandsfrågan, skuldkrisen och eurons framtid är bara lugnet före stormen.
– Alla räknar med att de överlever årsskiftet om de inte gör någonting och ber till gudarna att kurserna hålls stabila till kvällen. Ingen vill ta risker före bokslut och årsskiftet.
Också hos Tiina Helenius, chefsekonom på Handelsbanken, har telefonen ringt ovanligt sällan under de sista dagarna av 2011. Därmed inte sagt att den europeiska ekonomin skulle ha stabiliserats, snarare tvärtom.
– Det finns så många frågetecken. Hur tänker Grekland gå till väga? De har stora lån som förfaller i mars. Och hur kommer de politiska besluten att genomföras? Räcker de till, frågar sig Helenius.

Ogenomtänkt panik
De två globala bankerna som på ett konkret sätt ville förbereda sig på en eurokollaps fick rött ljus av SWIFT. Företaget vill inte bidra till att oron på marknaden stiger och svarade därför nej på bankernas förfrågan.
Enligt Helenius är stigande oro på grund av rykten som det Wall Street Journal rapporterade om en stor risk.
– Jag ser inte att hela eurosystemet skulle vara hotat men det skulle vara mycket ogenomtänkt att bidra till paniken genom sådana förberedelser. Situationen är oerhört ömtålig, säger Helenius.

Mardrömmen är nu
Medan Helenius bläddrar i sina sifferdiagram säger hon sig vara skeptisk till början på det nya året. Prognoserna lovar allt annat än guld och gröna skogar.

Ska man hitta någonting positivt för Europas del är det att tillväxten i USA är hyfsad och gynnar världsekonomin, samt att till exempel Tysklands export fortfarande växer. Men summeringen inför årsskiftet bådar inte gott.

– Ska jag försöka sammanfatta situationen på något sätt måste man väl säga att 2012 börjar i mycket osäkra tecken. Den dåliga stämningen hotar att bli självuppfyllande, säger Helenius.
Törnqvist har å sin sida sitt drömscenario klart för sig.

– Att hela världen slipper den här osäkerheten och att slutsatserna man drar är så stabila att alla på riktigt står bakom dem. Det stod det i mitt brev till julgubben.
Ålandsbankens direktör svävar inte på målet heller när han ska beskriva motsatsen, mardrömmen.

– Nuläget. Vi väntar på toppmöte efter toppmöte och sätter plåster på kallbrand. Det enda vi vet är att krisen kostar skattebetalarna miljarder euro och att det här kan leda till en global depression.