Foto: Tor Wennström. Familjeföretag. De flesta granförsäljarna i Finland är småskaliga familjeföretag. Janne Saarinen sålde sin första gran när han var tolv och har nu Finlands första ekologiskt certifierade granodling.

I finländska hem är julgranen inhemsk

Den finländska granen är fortfarande populärast, och mest ekologisk. Plastgranen måste användas i 10–15 år för att vara ett grönare alternativ. En stor del av finländarna går fortfarande själva ut i skogen för att hämta julgranen.

Det säljs mellan 750 000 och 800 000 granar i Finland årligen.

– Av dem är omkring 100 000 importgranar, säger Hanna Holma, ordförande för Julgransföreningen. Lägg till alla dem som själva hämtar sin gran från skogen så är vi uppe i ungefär 1,5 miljoner granar per år.

Nästan vartannat hem har alltså en egenhändigt huggen gran, och det är också det mest ekologiska alternativet – så länge man inte kört väldigt långa vägar efter granen.

Enligt undersökningar av Konsumentverket och Naturskyddsföreningen i Sverige är en äkta gran ett mera ekologiskt val än plastgranen, trots att den äkta ersätts varje år. Plastgranen har tiotusentals kilometer lång väg till de finländska hemmen från tillverkningsländerna i Asien.

Och plastgranen är inte alls lika okomplicerad att återvinna som naturgranen. För att plastgranen ska vara ett mera ekologiskt alternativ än den inhemska skogs- eller odlingsgranen måste den användas i mellan tio till femton år.

En enda ekologisk odling
Trots ekoboomen för ekologiska livsmedel de senaste åren har efterfrågan på ekologiskt odlade julgranar ännu inte varit särskilt stor i Finland.
– För tio år sedan trodde vi nog det skulle bli en större grej än det är i dag. Men folk kanske upplever den finska granen som tillräckligt naturnära ändå, funderar Teemu Saarinen på familjeföretaget Kuusisaariset.

De säljer ungefär fem tusen granar per år, och Saarinens bror Janne Saarinen har sedan några år Finlands enda certifierade ekologiska julgransodling. Han började odla i Nurmijärvi 2001 och kunde sälja de första i fjol. I år räknar han med att sälja närmare tusen granar.

Kunden får komma till hans äng och hugga ner granen själv. På ängen där de växer har Saarinen haft får att beta, men bekämpningsmedel eller gödsel har inte använts.

– Det är precis samma regler som med ekologiskt odlad mat.
Saarinen vandrar runt bland raderna av granar och visar hur han märkt topparna med blå, röd eller guldfärgad etikett enligt granarnas utseende och storlek. De snyggaste är dyrast.
– Och det är de dyraste som går åt först. Det är trots allt granens utseende som avgör för folk, inte priset.

Såga granen, tälj inte
Saarinen har försett etiketterna på alla granar med skötselråd, eftersom det finns många fel konsumenten kan göra när granen väl är hemma.
– Granen är släkt med tulpanerna, det är ungefär samma skötselråd som gäller.
Första dygnet är viktigast, då måste granen få mycket vatten. Det kan gå åt fem liter för en stor gran då.

Vädret just nu är bra för granen, fuktigt och inte för kallt, så den klarar sig bra utomhus om man inte vill ta in den genast. Är granen inte färskhuggen när den tas in ska man såga bort en centimeter från stammen och börja med att ge den varmt vatten, samt kanske till och med spruta vatten på barren. Vatten räcker, sockerbiten och spriten ska man hoppa över. Så ska granens stam sågas rakt av, och inte täljas så den ryms i julgransfoten.

– Har granen odlats på en äng har den tjockare stam eftersom den haft mera plats att växa. Då måste man ha en tillräckligt stor julgransfot. En stam som täljs suger inte i sig vatten.