Foto: Tor Wennström.

”Privatläkare ger remisser generösare”

Patienter med egna ”inköpslistor” över laboratorieprover håller på att bli ett problem på hälsovårdscentralerna. Det finns tecken på att privata vårdbolag har lägre tröskel att ta prover. Det vet patienterna och vill ha samma service på den offentliga sidan.

– Om patienten känner sig helt frisk och saknar symtom, ser jag ingen orsak till den här typen av sållningsundersökningar med skattemedel, säger Lars Rosengren, överläkare vid Munksnäs hälsovårdcentral.

Det var för en dryg vecka sedan som läkaren Christian Malm i en insändare i Hbl berättade hur ett företag i vårdbranschen låtit ta laboratorieprov utan nytillkomna sjukdomssymtom och utan noggranna kliniska undersökningar på hans ålderstigna föräldrar.

De 41 laboratorieundersökningarna resulterade i en räkning på ett fyrsiffrigt belopp. Fallet aktualiserar frågan om de privata vårdföretagen utför test som inte alltid är medicinskt befogade för att hålla patienten nöjd och för att få klirr i kassan.

Också hälsovårdscentralläkare som Hbl talat med vittnar om patienter som kommer till mottagningen och kräver sållningsundersökningar för säkerhets skull eftersom deras bekanta som går hos privatläkare, regelbundet brukar ta prover för att garantera att de är friska.

Skapar konflikter

Lars Rosengren, överläkare vid Munsknäs hälsovårdscentral, säger att det förekommer att patienter kommer med färdiga ”shoppinglistor” över labbprover som de tycker behöver göras.

– Det är inte frågan om ett jättestort problem, men visst leder det ibland till konflikter mellan patient och läkare då patienten kräver undersökningar som inte är medicinskt befogade, säger Rosengren.

Lars Rosengren säger att skillnaderna i synsättet beror på att läkarna inom den offentliga hälsovården måste tänka på de budgeterade pengarna och försöker ge kvalitativ vård åt så många patienter som möjligt, medan fler patienter och fler undersökningar på den privata sidan betyder större inkomster.

Rosengren ger som exempel patienter med knäsmärtor som kommer till hälsovårdscentralen och kräver att med detsamma få remiss till magnetundersökning.

– Då måste vi förklara för dem vad systemet med primärhälsovård och specialiserad sjukvård innebär. Inom primärvården tar vi först ställning till om en vanlig röntgen ska göras. Fortsätter problemen blir det remiss till ortopediska polikliniken som i sin tur avgör om det behövs magnetundersökning, säger Rosengren.

Rosengren tror att de ekonomiska intressena kan göra att tröskeln för att skriva remisser till exempel till magnetundersökning är lägre inom privatvården.

– Ett annat exempel på patienter som vi inte kan gå till mötes är sådana som annars bara vill ha en fullständig analys av spårämnen och vitaminer i blodet. Patienten har kanske någonstans läst att det är bra att kolla upp saken, men vi anser inte att det är skolmedicin att ta ett dussin prover på en patient som inte uppvisar några symtom.

Patienterna blir missnöjda

Lars Rosengren säger att han inte vill skuldbelägga de privata läkarfirmorna.

– Men visst kan man se det som lite problematiskt om det på den privata sidan finns en tendens att flitigare skriva remisser till diverse undersökningar. Det här gör patienterna perplexa och leder till situationer där nyblivna pensionärer som är vana vid den privata företagshälsovården och flyttar över till oss, beskyller hälsovårdscentralen för att vara en ”gissningscentral” bara för att vi arbetar på ett annat sätt.

Läs mer i dagens Hbl.