Foto: Lehtikuva/AFP/Stephane de Sakutin

Organisationerna besvikna

Det är bara längden på klimatmötet i Sydafrika som kan kallas historisk. Själva beslutet är ett skal utan innehåll, säger några folkrörelser i ett ställningstagande.

Finländska bistånds- och miljöorganisationer sågar Durbanmötets utfall och hävdar att klimatförändringen kräver mycket mer brådskande åtgärder än de man enades om. Folkrörelserna beklagar att mötet inte lyckades besluta hur lång Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod ska bli. De menar att det finns en uppenbar risk för att det globalt bindande avtalet skjuts fram på 2020-talet och då uppstår ett flera år långt gap mellan Kyoto och det stora avtalet, och då riskerar utsläppen att skena i väg.

- Klimatförändringen går över styr om utsläppen inte börjar minska senast 2015. Varje förlorat ögonblick ökar lidandet och kostnaderna för klimatförändringen, säger Tuuli Hakkarainen på Servicecentralen för utvecklingssamarbete Kepa.

Organisationerna anser att ambitionsnivån på Durbanmötet inte var tillräcklig beträffande minskningen av utsläppen. Gapet mellan de nuvarande utsläppen och den nivå klimatpanelen betecknar som trygg är enormt. Mötesdeklarationen erkänner detta, men åtgärdar det inte.

- Alla industriländer måste förbinda sig till större utsläppsreduktioner före nästa års toppmöte i Qatar. Finland måste gå in för minus 40 procent till 2020, säger Hanna-Liisa Kangas på WWF.

Klimatfonden Durbanmötet godkände får inte heller höga poäng.

- Fonden är ett tomt skal eftersom det inte finns några pengar i den. Det är en enorm besvikelse att konkreta inkomstkällor som internationell skatt på båt- och flygtrafik ströks från mötesdeklarationen, säger Aino Pennanen på Kyrkans utlandshjälp.