Okunskap hinder för att bekämpa mögel

– Att mögel är ett stort problem för Finland vet alla. Problemet är att möglet omges av stor rädsla och stor okunskap.

Det säger Juhani Pirinen, projektchef på det femåriga fukt- och mögeltalkot som ska få till stånd attitydförändringen. I dag räknar man med att upp till 800 000 finländare dagligen utsätts för en hälsorisk som anknyter till dålig inomhusluft, och de mögelrelaterade sjukdomarna belastar vårdsystemet med väldiga 200 miljoner om året.

Samtidigt renoveras byggnader ofta felaktigt eller inte tillräckligt grundligt, enligt Pirinen. Orsaken är att det brister i hela kedjan, från forskningen om mögelskador, till planering, byggnadsteknik, uppföljning och politisk vilja.

Skolorna värst drabbade

Inom ramen för fukt- och mögeltalkot gjordes för en tid sedan en uppföljning på fem mögelsaneringsprojekt i Finland, bland annat en skola och ett sjukhus.

– Resultatet var fruktansvärt. Uppföljningen visade att saneringar görs utan ordentliga undersökningar, att reparationerna är otillräckliga och att de i vissa fall är helt felriktade, säger Pirinen.

Skolorna hör till de värsta fukthärdarna. Största delen av dem byggdes på 60- och 70-talen och har inte renoverats sedan dess, vilket har gett upphov till skador som drabbar hela landet samtidigt.

Är det lika illa på daghemmen?

– Ja, det är det. Men på daghem är barnen ofta sjuka ändå, så föräldrarna fattar inte misstankar. Först när barn i skolåldern uppvisar symtom på mögelrelaterade skador tar man det på större allvar, säger Pirinen.

Svårt diagnostisera

En av de svåraste utmaningarna är att slå fast när en byggnad är ”sjuk”. Dålig inomhusluft känns sällan igen på källarlukt, fukt eller synligt mögel. I stället upptäcks problemet ofta först efter att ett flertal personer insjuknat och fattat misstankar. Men trots det kan det vara svårt att slå fast att byggnaden är sjuk.

– Patienternas symtom varierar och de är svåra att skilja från andra sjukdomar. Mögelsjukdomar tycks dessutom orsakas av en kombination av flera faktorer, och kan se olika ut för olika individer, säger Aino Nevalainen, forskare vid Institutet för hälsa och välfärd.

Dessutom brister det i mätmetoderna. Ofta mäter man bara fuktnivån, men den ger inte en tillräcklig bild. Symtomen framträder främst av dålig inomhusluft och inte fukt, men eftersom man ännu inte bevisat exakt vad i inomhusluften som kan klassas som skadligt får folk många gånger lida i tysthet, utan diagnos. Fukt- och mögeltalkot finansierar också det treåriga forskningsprojektet Toxtest där man försöker ta fram en toxikologisk mätningsmetod som lämpar sig för prov av inomhusluft.

– Mikrober till exempel lyfts ofta fram som skadliga inomhus, men de förekommer också utomhus i stora mängder, så de kan inte ensamma orsaka så svåra symtom, säger Nevalainen.

”Målar över skadan”

Nevalainen ser ingen orsak att misstro de så kallade mögelflyktingarna (se artikeln nedan).

– Under mina trettio år i branschen har jag själv stött på flera sådana personer med högst verkliga hälsoproblem. Också vi forskare stötte på stark misstro när vi började föra fram möglets skadliga verkningar på 80-talet. Det som inte syns och inte kan mätas är svårt att ta på allvar.

Helst ser man genom fingrarna på mögelproblem.

– Mögelsaneringar är dyra, och byggnadens ägare kan frestas att ta en genväg och ”måla över” den värsta skadan, säger Nevalainen.

Många drar sig till och med för att låta mäta fuktnivån. Enligt Nevalainen är forskare inom branschen vana att få ett nej när de vill undersöka en byggnad, trots att informationen är konfidentiell och enbart används i forskningssyfte.

– Skolorna till exempel är med fog rädda för att informationen ska läcka ut. En mögelskada innebär att det kommer krav på en snabb och dyr renovering som ett brev på posten, säger Nevalainen.