"Tvåspråkig skola en fråga om fler lektioner i svenska"

Under senare dagar har kravet på tvåspråkiga skolor åter framförts i många finska tidningar. När Hbl ringer Utbildningsstyrelsens generaldirektör Timo Lankinen och frågar om någon myndighet driver projektet vidare blir han tveksam.

– Nej, jag tror inte att någon gör det, varken Utbildningsstyrelsen eller Undervisningsministeriet.

Vem borde utreda den tvåspråkiga skolan?

– Det beror på vad man menar med en tvåspråkig skola. Det som är realistiskt är att införa mera språkbad. Vill man öka undervisningen i svenska i finska skolor så kan de kommunala beslutsfattarna enkelt åtgärda det.

Men om man menar en skola där de som har svenska som modersmål lär sig finska så väl att de kan konkurrera om studieplatser i Kuopio och Joensuu och vice versa. Hur kan sådana skolor grundas?

– Det där är redan nu möjligt. Inga förändringar i lagstiftningen behövs, det enda som krävs är att eleverna lär sig det andra inhemska språket tillräckligt bra. Många av dem som går i svensk skola kommer från tvåspråkiga familjer och har redan nu i praktiken två modersmål.

Men om man vill ha en skola som ger undervisning i två modersmål och parallellt erbjuder både finsk och svensk kultur?

– I många svenska skolor fungerar det redan så, men inte i finska. Det är intressant att 70 procent av tillfrågade finska föräldrar i en enkät säger sig prioritera svenska. Men jag betvivlar att svaren är tillförlitliga.

– I motsvarande undersökningar kräver föräldrar också mera undervisning i tyska och när skolorna ordnar saken så väljer ändå få elever lång tyska. Man säger gärna att det är bra att lära sig många språk, men i praktiken vill man inte.

– Diskussionen som nu förs är viktig för det man diskuterar är hur möjligheterna för elever att lära sig båda inhemska språken kan förbättras. Om det verkligen finns en sådan vilja är saken lätt att ordna.

Vad ska finska föräldrar göra som vill att den tvåspråkiga skolan tas på allvar och utreds?

– De ska sätta press på politiker och beslutsfattare som har makten att bestämma. Som sagt är det i kommunerna man fattar beslut om språkundervisningen.

Borde en kommitté tillsättas?

– Vi har redan nu allt som behövs. Vid Undervisningsministeriet sitter en arbetsgrupp och funderar på hur man ska förbättra kunskaperna i det andra inhemska språket, alltså svenska. Den arbetsgruppen kan mycket väl också fundera på tvåspråkiga skolor.

– Menar man allvar med förslaget att grunda en svensk skola som följer modellen från tyska skolan och franska skolan så finns inget hinder för det. Men man ska minnas att det är en lösning som berör bara få elever. Om en majoritet av finska elever verkligen vill lära sig mer svenska så är den här typens skolor ingen lösning på problemet, säger Timo Lankinen.