Patientuppgifter i fel händer är en reell risk

Den avdelningssekreterare som läste patientjournaler utan lov i Helsingfors i våras skrev också ut falska remisser. Så lyckades sekreteraren ordna vård för vänner och bekanta.

Förvaltningsdirektör Lasse Lehtonen vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, HNS, medger att arbetsgivaren inte har full kontroll över den personal som har tillgång till patientuppgifter i vården.

– Den utbildade sjukvårdspersonalen har hög moral, men när vårdapparaten är stor har också andra personer än läkare och sjukskötare tillgång till uppgifterna. Den som skriver ut en läkares diktamen har ju till exempel insyn i journalerna och den här delen av personalen kontrolleras inte alltid så noggrant, säger han.

Det aktuella fallet med den nyfikna och ohederliga läkarsekreteraren kallar Lehtonen en besynnerlig incident. Förutom att läsa journaler hade sekreteraren loggat in med uppgifter stulna av en läkare och fabricerat remisser för både vänner och påhittade personer.

Lehtonen säger att fallet hur som helst är en påminnelse om att de moderna elektroniska systemen kan läcka information och om vilken typ av problem vi kan stå inför i framtiden.

– De system som innehåller patientuppgifter kan inte vara överdrivet komplicerade, för vårdpersonalen kan behöva komma in i dem snabbt när liv ska räddas. Samtidigt ökar de stora mängderna elektroniska uppgifter risken för missbruk, säger han.

Enligt lagen måste varje patientbesök registreras. En läkare måste alltså föra journal över sina patienter och en patient kan inte förbjuda att personliga uppgifter noteras i journalen. Däremot kan en patient förbjuda den vårdenhet där vården skett att överlåta uppgifter till en annan enhet.

– Vid missbruk har ett kryss i den rutan knappast betydelse. En brottsling struntar väl i om uppgifterna inte får spridas eller inte. Det enda som sker om många förbjuder insyn är att den ärliga personalens arbete kompliceras, säger Lehtonen.

Risken för missbruk av journaluppgifter ökar vid sjukvårdsenheter med personalbrist.

– Säg att den sekreterare som ska arbeta vid helgjouren på ett sjukhus insjuknar på fredag förmiddag – då gör man allt för att få en ersättare som kan börja jobba klockan 16 och över helgen. I det skedet är det ingen som har tid med någon väldigt ingående kontroll av vikariens bakgrund. Alternativet är ju att man inte kan ta emot patienter, säger Lehtonen.

En patient kan kanske inte skydda sina uppgifter själv, men har rätt att få veta vem som läst ens journal. Begäran görs skriftligt till den sjukvårdsenhet som vårdat en.