Svag språkkunskap orsak till fel i recept

– Varje dag är vi tvungna att korrigera felaktiga recept. Språkförbistringen är ett allvarligt hot mot patientsäkerheten, säger en provisor som Hbl har talat med.

Utländska läkare med svaga språkkunskaper är ett problem för apoteken.

– Apotekens jobb är att kontrollera läkarnas recept. Det är klart att det oftare blir fel då läkaren kommer från en främmande kultur och har problem med språket, säger Sirpa Peura, farmaceutisk direktör på Apotekareförbundet.

Enligt Peura sköter apoteken sitt jobb och ser till att läkarnas misstag inte drabbar patienterna direkt.

– Vi kontrollerar att medicineringen blir rätt, men vi kan omöjligtvis avgöra om diagnosen är korrekt, säger Peura.

Peura säger att läkarbristen i kombination med att kommunerna är skyldiga att ordna sjukvården gör att det blir kompromisser vid läkar­anställningarna.

– Jag har själv också råkat ut för läkare som inte har förstått mig, säger Peura som poängterar att det naturligtvis också finns många bra läkare av utländsk härkomst.

En provisor i Esbo som Hbl talat med säger att apoteket har väldigt många kunder som klagar över att de inte hade ett gemensamt språk med läkaren som undersökte dem.

– Det är inte alls bra att de här läkarna som ofta kommer från Ryssland skriver ut recept lite hur som helst.

Provisorn berättar att apotekspersonalen mer eller mindre dagligen är tvungen att ringa hälsovårdscentralen för att korrigera recepten. Problemet har pågått i flera år.

Bluffläkaren väckte misstankar
Innan namnet på den nu misstänkta bluffläkaren publicerades, befarade provisorn att det var någon av de läkare som apoteket haft att göra med som åkt fast.

– Min första reaktion på nyheten var: Du milde, tänk om personen skött om våra kunder.

Språkförbistringen mellan patient och läkare gör att patienterna inte vet varför de måste ta en viss me­dicin.

Vad anser era kunder om att de inte har ett gemensamt språk med läkaren?

– Det varierar. Vissa säger inte så mycket medan andra är förbluffade och arga.

Vad betyder det här för patienterna?

– Som jag ser det är innebär det väldigt stora risker. Patienterna kan få mediciner som inte hjälper mot den sjukdom de har. Med fel medicin blir sjukdomen obehandlad. Ett annat problem är felaktiga doseringsdirektiv eller svårtolkade receptet.

Muskelrelaxant mot infektion

Provisorn berättar om en ung flicka som för ett par år sedan kom till apoteket och hade med sig ett recept på muskelrelaxant.

– Det framgick inte av receptet för vilken sjukdom medicinen var ordinerad. Då jag berättade för flickan vad hon fått för medicin, blev hon förbryllad eftersom hon sökt vård för urinvägsinfektion.

Muskelrelaxanten hade ett namn som påminde om ett antibiotikum. Den här typen av misstag kan vara ödesdigra.

Provisorn anser att språkkraven för utländska läkare definitivt ­borde skärpas. En annan sak som enligt provisorn också borde göras är att eliminera de kryphål som gör det möjligt att bli läkare i Finland med förfalskad examen från utlandet.

En eller ett par gånger per år har apoteket kontaktat överläkaren vid den hälsovårdscentral som många av de ryska läkarna arbetar vid.

På senaste tiden har apoteket några gånger också vänt sig till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira. De anmälningarna har gällt ryska eller baltiska läkare vars tillfälliga legitimation löpt ut.

”Inget fel på våra läkare”

En hälsovårdscentral som pekas ut som ett ställe som ger apoteken extra jobb med fel i recepten är Sama­ria i Esbo.

Kirsi Koljonen, överläkare vid Samaria hälsostation säger att drygt 30 procent av läkarna kommer från utlandet. De flesta är ryssar, men andra nationaliteter finns också.

– De är pålitliga och bra läkare. Dessutom har vi en ny biträdande överläkare som övervakar och introducerar läkarna i jobbet. Jag är mycket förbluffad över provisorns uttalanden.

Så det finns ingen läkare hos er som inte förstår patienterna?

– Vi kanske hade en sådan läkare tidigare, men den personen slutade i oktober. Men det vill jag inte att du ska skriva i tidningen, säger Kirsi Koljonen.

Koljonen tycker att apoteket först borde ha talat med hälsovårdscentralen och sen med pressen.

Så alla era läkare har goda språkkunskaper?

– Kanske har vi ett par amanuenser som ännu inte är helt skickliga, men de ordinerar inte själva me­diciner.

Hur kommer det sig att ni har så många ryska läkare?

– Ryktet har spridit sig att vi anställer dem. Någonstans ska också de jobba. De har gått alla kurser som de ska och har Valviras tillstånd.