Wiklund tar över Gustavsons stiftelse

I den nya styrelsen för Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland sitter förutom ordförande Henry Wiklund också vd Jannica Fagerholm (Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse), Carola Teir-Lehtinen (styrelseproffs) direktör Susanna Korpivaara (Glaxo Smith Kline Oy) och vd Jan-Erik Stenman (Veritas).

– Vi startar från rent bord. Vi har varken pengar eller program. Nu gäller det för oss att definiera vad vi vill och skapa resurser att genomföra det.

– Jag är säker på att stiftelsen behövs som stödorgan för det svenska språket. Se på Helsingfors stad, det svenska inslaget i stadens ledning har minskat dramatiskt på bara 30 år. Svensk intressebevakning förutsätter att vi agerar, säger Henry Wiklund.

När bergsrådet Stig Gustavson 2002 tog initiativet att grunda Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland var avsikten att proffs skulle ta över förvaltningen av Svenska folkpartiets illa skötta ekonomi.

Stiftelsen fick sex medlemmar, förutom Gustavson också bankirerna Stig Stendahl och Björn Wahlroos från näringslivet och som motvikt de tidigare partiledarna Pär Stenbäck, Christoffer Taxell och Ole Norrback.

Stiftelsens verksamhet gick ut på att dryga ut det årliga miljonbidraget från Svenska kulturfonden med andra bidrag, investera pengarna och kanalisera dem vidare till SFP.

Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland fungerade i närmare tio år som SFP:s ekonomiska förvaltare, eller snarare förmyndare.

När lagen om partifinansiering skärptes i fjol hade stiftelsen spelat ut sin roll. Den kunde inte längre fungera som mellanhand utan Kulturfondens miljonbidrag, som fortfarande är legalt, måste betalas direkt till SFP.

Därför tömde Stiftelsen sitt konto, donerade pengarna till SFP och hela den tidigare styrelsen avgick. Henry Wiklund vidtalades att bygga upp stiftelsen på nytt.

En aktiv aktör

– Vår uppgift är att finnas närvarande i politiska sammanhang och understödja försvaret av svenskan i den offentliga sektorn.

Är inte det SFP:s uppgift?

– SFP:s och alla andras uppgift som vill ta ansvar. Vi är politiskt oberoende och kan därför inte ge direkt stöd till SFP. Men vi kan aktivera oss inför val och satsa på andra stödformer, till exempel genom att finansiera seminarier.

– Men jag ska inte säga för mycket om verksamheten. Styrelsen har bara haft ett möte och kassan gapar tom. Nu måste vi formulera ett program och samla resurser att genomföra det.

Den finlandssvenska överbyggnaden är full av olika slags tankesmedjor som gör upp strategier och framtidsplaner. Behövs ett organ till? Eller borde någon också någon gång ägna sig åt gräsrötterna i den tvåspråkiga verkligheten?

– Jag håller med om att Svenskfinland har alla institutioner som vi behöver. Kanske det till och med finns en överkapacitet.

– Trots det tror jag att stiftelsen har ett existensberättigande. Vi kan bli en aktiv aktör och samla pengar som vi kan kanalisera vidare som stöd för en större samhällspolitisk närvaro på svenska.

– Ifall stiftelsen inte hade funnits skulle knappast någon ha grundat den. Men nu finns den och jag är övertygad om att den kan göra en insats. Försvaret av svenska språket förutsätter att det finns många aktörer som sätter fingret på sjuka punkter när viktig service uteblir. Vi kan bli en sådan aktör, hoppas Henry Wiklund.