Foto: Cata Portin. Eveliina Luota, Matilda Kauste, Teo Haaparinne, Lauriina Lahtinen, Michelle Lyjynen och Lukas Ekberg, språkbadselever i åk 5 på Lauttasaaren ala-aste, firade svenska dagen tillsammans med 300 andra språkbadselever på Kallion ala-aste.

Experter ense – språkbad nyckeln till tvåspråkighet

Intresset för tvåspråkiga skolor i huvudstadsregionen är stort. Det framgår av Hbl:s gallup. Men de experter Hbl talat med är ense om att språkbad är nyckeln till en tvåspråkig framtid.

Stämningen är på topp när 300 språkbadselever från fyra olika lågstadieskolor i Helsingfors samlas i festsalen på Kallion ala-aste för att fira svenska dagen. Enligt klassläraren Hillevi Österman är språkbadet ett oerhört välfungerande system för de finskspråkiga.

– De svenskspråkiga ska värna om enspråkigt svenska skolor. Det vi är oroade över är att språkbadsdaghemmet Språklinjen är nedläggningshotat.

Samtidigt är intresset för tvåspråkiga skolor stort i huvudstadsregionen. Majoriteten av föräldrarna i metropolområdet är redo att sätta sina barn i en tvåspråkig skola med undervisning på finska och svenska.

Det här framgick nyligen (31.10) av en gallup i Helsingin Sanomat. I den gallup Hbl lät göra vill hälften av läsarna införa en tvåspråkig skola men 52 procent vill ändå inte sätta sina egna barn i en sådan.

Bakgrund
Hot om nedläggning
  • I Finland språkbadar cirka 4 500 finska barn i åldern 3–15 år, i alla större tvåspråkiga städer finns det möjlighet att språkbada på svenska
  •  I Helsingfors finns det i dag 11 språkbadsdaghem, varav 2 är så kallade köptjänstdaghem och 1 privat.
  •  I högstadiet borde hälften av den undervisning som inte går på andra språk, gå på finska och hälften på svenska.
  • Språkbadspedagogiken har utvecklats i 24 år i Finland med start i Vasa 1987, och längre i Kanada, och är bevisligen bra.
  • Det är osäkert om Helsingfors stad förlänger avtalen för de två språkbadshemmen i Berghäll och på Drumsö. Frågan tas upp i socialnämnden den 22 november.

Om målet är tvåspråkighet måste man enligt Camilla Kovero, docent i pedagogik vid Helsingfors universitet, värna om minoritetsspråket. En enspråkig svensk skola är enligt henne viktig för den språkliga identiteten för tvåspråkiga barn.

Enligt en undersökning om svenska skolor i huvudstadsregionen av Kovero och Monica Londen är majoriteten av eleverna i de svenska skolorna i Helsingforsregionen från tvåspråkiga familjer, där man talar svenska och finska. Mindre än en tredjedel av eleverna kommer från familjer där bägge föräldrarna talar svenska.

– Det är både för elevernas kunskapsmässiga och för den språkliga utvecklingen viktigt att det finns en miljö som är enspråkig. I huvudstadsregionen är många barns språkbruk också i hemmiljön väldigt blandat. Den svenska skolan har en avgörande betydelse för barns och ungdomars språkliga identitet oberoende av deras hemspråk.

I Koveros färska undersökning som publiceras i slutet av året har hon undersökt språkbruket hos elever i svenska skolor i övervägande svenskspråkiga miljöer i Österbotten – Jakobstad, Nykarleby och Närpes.

– Här är elevernas språkliga situation jämförbar med största delen av de finskspråkiga elevernas och en tvåspråkig skola kunde i praktiken fungera.

Därtill har Kovero undersökt den språkliga hemmiljön hos barn och ungdomar i svenska skolor i enspråkigt finska miljöer på de gamla svenska språköarna - Tammerfors, Uleåborg, Björneborg och Kotka.

– För dem vore det katastrofalt om skolan dessutom vore tvåspråkig. Det skulle bli svårt att värna om den kulturella identiteten och en balanserad tvåspråkighet hos eleverna.

För de finskspråkiga barnen skulle det enligt Kovero vara bättre med språkbad, en tidigarelagd svenskundervisning och ett aktivare samarbete mellan finska och svenska vänskolor och elever.

Läs mera i dagens Hbl.