Politiker säger ja till tvåspråkiga skolor

Majoriteten av föräldrarna i huvudstadsregionen är redo att sätta sina barn i en tvåspråkig skola. Det här framgick i en gallup i söndagens Helsingin Sanomat. HS flaggade också för tvåspråkiga skolor på ledarplats i tisdags. Hbl frågade medlemmar i utbildningsnämnden Helsingfors om de är beredda att införa tvåspråkiga skolor i Helsingfors? 

Jussi Halla-aho (Sannf)

– Jag ser inget hinder för tvåspråkiga skolor bara de praktiska frågorna går att lösa, som till exempel om det är ekonomiskt att ordna undervisningen under samma tak. Men jag är inte säker på att vi specifikt ska börja bygga tvåspråkiga skolor. Det är konstigt att man alltid lyfter fram riskerna. Barn har lätt för att lära sig språk. Jag förstår inte alls argumentet att finskan skulle ta över, precis som det vore en smittsam sjukdom. Det är illa ställt med svenskan om den lider av att barn hör finska i sin omgivning. Finns det några riktiga empiriska undersökningar som bevisar att svenskan skulle lida av att barn går i tvåspråkiga skolor?

Maria Björnberg-Enckell (SFP)
– 
Det vi behöver är betydligt fler språkbadsskolor, ett decennier gammalt och prövat system som baserar sig på en pedagogisk grund. Elever i språkbadsskolor är dessutom duktiga på andra språk. Språkbadsskolorna är så populära att alla som vill inte får plats. Allt sorteras under den finska sektionen i utbildningsverket och orsaken till att vi inte kan bemöta alla är att det inte finns tillräckligt med kompetenta lärare. Om vi utökar språkbaden ökar också antalet obehöriga lärare. Vårt svenska skolsystem levererar tvåspråkiga elever. Problemen finns entydigt i de finskspråkiga skolorna där man börjar läsa språk alltför sent. För att förbättra skolsystemet borde man anamma språkbadspedagogiken. Det finns ingen empiri i att de tvåspråkiga skolorna skulle leverera funktionellt tvåspråkiga individer. Praxis visar att tvåspråkigheten fungerar i miljöer där minoritetsspråket är minst 30 procent. Risken med tvåspråkiga skolor utan samma pedagogiska grund som språkbadsskolor är att vi får enspråkiga barn.

Pia Pakarinen (Saml)Ville Ylikahri (Gröna)
– Det viktiga är att det finns egna skolor för svenskspråkiga. Om det är säkrat och det finns de som vill ha tvåspråkiga skolor, så varför inte? Jag ställer mig positiv till ett försök. Tvåspråkiga skolor måste i så fall vara en möjlighet, inte ett tvång. Men vad avses med en tvåspråkig skola? Det måste vara klart innan man kan fråga folks åsikt om det. Att man kan lära ut två modersmål i en skola är okej, men hur blir det med resten? Kanske det vettigaste vore att ha enspråkiga skolor och satsa mer på möjligheten att inom dem läsa två modersmål. Hur kan man säkra att svenskspråkiga elever inte övergår till att prata finska?

– Jag har inget emot det och är nyfiken att höra mer av experter. I samband med granskningen om servicenät har vi diskuterat frågan om svenskspråkiga och finskspråkiga skolor som ligger i närheten av varandra kunde samarbeta, men de svenskspråkiga har alltid sagt nej. Jag förstår argumentet att barn övergår till att tala finska, men det är inte helt säkert, det kan också vara så att de finskspråkiga blir ivriga att lära sig svenska. För att fler finskspråkiga ska börja tala svenska borde ungdomarna vistas mer tillsammans, som det är nu har de finskspråkiga inga skäl att fortsätta lära sig svenska eftersom de använder den så sällan. Det vore intressant med ett försök.

Elina Aaltio (SDP)
– Preliminärt är jag för tvåspråkiga skolor, men jag är ännu inte särskilt insatt i frågan. Jag ser det ändå som ett berikande och resursmässigt vettigt alternativ. Jag förstår de svenskspråkigas oro men här finns synergieffekter. Eleverna skulle lära sig att använda språket i vardagen. Skolpersonalen har en viktig roll i hur det i praktiken genomförs. Ökad språkkunskap borde ses som en rikedom. Om Finland i fortsättningen ska vara tvåspråkigt är det viktigt att de finskspråkiga lär sig svenska och också kan det i praktiken. Vi borde börja med ett försök för att kunna bedöma hur det fungerar i praktiken.