Läkare slår larm om nya resistenta bakterier

Den accelererande antibiotikaresistensen är ett av de största hoten mot folkhälsan. Bland annat tuberkuloshotet är överhängande. Men nu sprider sig också en ny sorts motståndskraftiga ESBL-bakterier som överlever de flesta typer av antibiotika.

– Tidigare var det främst de så kallade sjukhusbakterierna, bland annat MRSA, som gav oss forskare huvudbry. Men även om det blivit allt svårare så är det inte helt omöjligt att utveckla nya antibiotika mot de här resistenta, så kallade grampositiva bakterierna. Nu har vi i stället fått ett mycket större problem på halsen, säger Anna Lönnroth Sjödén, vice chef vid avdelningen för infektionssjukdomar vid EU- kommissionens generaldirektorat för forskning.

Sedan några år har resistenta så kallade gramnegativa bakterier börjat ge problem både i och utanför sjukhusmiljö. Hit hör arterna Klebsiella och E. coli, Acinetobacter och Pseudomonas, bland andra.

– Det är betydligt svårare, om ens möjligt, att skapa antibiotika som biter på de gramnegativa bakterierna, säger Lönnroth Sjödén.

Bland de gramnegativa bakterierna finns en grupp bakterier som producerar enzymet ESBL. De ESBL-producerande bakterierna är resistenta mot nästan allt.

– ESBL-bakterierna är den absolut värsta gruppen. De är väldigt aggressiva. Det enda som biter på dem är karbapenem-antibiotika. Riktigt nyligen har det uppstått bakterier som också har resistens mot karbapenemer. Det är ett riktigt krisläge.

Om en gammal eller sjuk utsätts för dessa resistenta bakterier slutar det med största sannolikhet med döden. Det kan börja som en urinvägsinfektion och utvecklas till blodförgiftning om patienten inte behandlas i tid. ESBL kan också smitta via ett operationssår.

På Institutet för hälsa och välfärd, THL är forskarna oroade över den senaste utvecklingen i Finland.

– ESBL-infektionerna har nu gått om MRSA-infektionerna i antal, säger specialforskare Monica Österblad på THL.

Resistenta gramnegativa bakterier tenderar att uppstå först på de platser i världen där man använder mest antibiotika.

– På vissa håll i tredje världen kan du köpa antibiotikapiller i glada färger på marknaden. I Sydeuropa kan du köpa antibiotika på apoteket, trots att det inte är tillåtet i EU, säger Lönnroth Sjödén.

I Norden är läkarna relativt återhållsamma med att föreskriva antibiotika. Men med turismen sprider sig resistenta bakterier också hit. Man kan vara bärare utan att veta det. Resistenta bakterier frodas oftast på sjukhus och vårdinrättningar, men kan också sprida sig utanför sjukhusmiljö.

– Europa har en åldrande befolkning och smittan kan spridas med de många äldre som åker in och ut på vårdinrättningar.

Forskningen släpar efter
Ett problem är också att bakterierna förökar sig som kaniner och anpassar sig som kameleonter. Forskarna kan jämföras med sengångare. De hinner helt enkelt inte med.

– För tjugo år sedan fanns det tjugo stora läkemedelsföretag som forskade i att utveckla nya antibiotika. Nu finns det bara fyra kvar. Det är inte lukrativt och patentvillkoren är svåra. Det är väldigt svårt att hitta nya antibiotikasorter. Tar vi fram nya antibiotika kan de också lätt missbrukas i tredje världen, säger Lönnroth Sjödén.

Vad kan man då göra för att hindra att det går åt pipan?
– Vi måste minska användningen av antibiotika och forska i hur de resistenta bakterierna sprids. Vi måste utveckla nya sorters antibiotika och kontrollera användningen av preparaten.

Läs mera i dagens Hbl.