Svenska cityelever har bästa betygen

Ännu i våras gav de finlandssvenska Pisaresultaten vid handen att eleverna i Nyland klarade sig bättre än de österbottniska eleverna i den internationella Pisajämförelsen.

Men det är inte hela sanningen. Nu har forskarna Heidi Harju-Luukkainen och Kari Nissinen ytterligare analyserat Pisaresultaten och kan berätta att det är skolorna i och kring huvudstaden som kraftigt drar upp de svenska resultaten i Nyland.

Samtidigt halkar de svenskspråkiga skolorna i övriga Nyland ner på jumboplats och placerar sig i läsning och matematik till och med några poäng under svenska Österbotten.

De svenskspråkiga eleverna i metropolområdet, dit forskarna räknar Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla, når i läsning lika bra resultat som de finskspråkiga eleverna i snitt gör i Finland. Men tittar man på resten av Nyland är resultatet svagt för de svenskspråkiga elevernas del.
Svenskspråkiga nyländska elever som inte kommer från huvudstadsregionen klarar sig mycket sämre i läsning än jämnåriga svenskspråkiga som går i skola i metropolområdet. Skillnaden är så stor att den nästan motsvarar ett helt års skolgång.

Det som är mycket märkligt i sammanhanget är att det inte finns några skillnader mellan finskspråkiga huvudstadselever och finskspråkiga elever på andra håll i Nyland.

Hur det kommer sig att det inte är någon skillnad mellan finskspråkiga nylänningar har forskarna ännu inte tittat på.
Men däremot har de utrett varför de svenskspråkiga huvudstadsungdomarna klarar sig så mycket bättre än jämnåriga på andra håll i Svenskfinland.

Konstverk och antal bilar
– Det är socioekonomiska orsaker som gör att de svenskspråkiga eleverna i metropolområdet presterar så mycket bättre än elever i andra delar av Svenskfinland, förklarar Kari Nissinen.
Att forskarna vet det här beror på att Pisaenkäterna utförligt ställer frågor som benar ut familjernas socioekonomiska ställning.
Eleverna får i samband med kunskapstestet också svara på om familjen har konstverk hemma, om det finns klassisk litteratur i hemmet och om det finns ett eget skrivbord för läxläsning. Pisa frågar också om antalet mobiltelefoner, tv-apparater, datorer, bilar och badrum i hemmet.
– I och kring huvudstaden bor många högtutbildade förälder. Mammor och pappor som har en hög utbildning har goda förutsättningar att hjälpa sitt barn med skolgången, säger Harju-Luukkainen.

Nästa steg i analysen av de finlandssvenska Pisaresultaten blir att ta reda på varför Österbotten och Nyland klarar sig så dåligt.
Harju-Luukkainen har gjort en lärarenkät bland 700 österbottniska lärare och ska börja gå igenom svaren.
– Ännu är det för tidigt att dra några slutsatser, men jag tror att vi kommer att se skillnader i elevernas kunskap och inlärningsmetoder, säger Harju Luukkainen.