Svindlare lurar pengar via vänner

Falsk e-post med krav på pengar är stapelvara i e-postboxen sedan länge. Det brev som Marika Kuusakoski fick förra veckan är ändå en skräddarsydd variant av breven.

I brevet hon fick av sin vän, från vännens korrekta e-postadress, bad vännen att Marika Kuusakoski skulle skicka 500 pund till henne så fort som möjligt, via ett internationellt företag för penningtransaktioner. Vännen, som enligt brevet befann sig i Belfast, hade råkat ut för ett rån och behövde pengarna för logi.
Brevet på engelska åtföljdes efter en stund av en finsk variant. En dag senare anlände också en svensk version.

– Jag ringde förstås upp min vän, men lyckades inte nå henne. Snart fick jag ändå veta att hon åtminstone inte befann sig i Belfast, säger Kuusakoski.
Breven var också tillräckligt klumpigt skrivna för att väcka Kuusakoskis misstänksamhet. De dåligt översatta versionerna som anlände efter det engelska brevet ökade misstänksamheten ytterligare.I Kuusakoskis fall hade vännens dator hackats och e-postuppgifterna hade stulits för att användas i de falska breven.
 

Lättlurade
Poliskommissarie Lars Henriksson på Centralkriminalpolisen kan inte direkt säga om den här formen av mer skräddarsydda falska brev har blivit vanligare. Men tillgången till personliga uppgifter har ökat. Det gillar bedrägeriindustrin som ständigt söker nya former.
– Via Facebook kan den till exempel få reda på mycket detaljerade uppgifter.
Blir man lurad är sannolikheten att man får tillbaka sina pengar obefintlig. Den enda chansen är att man anmäler fallet för polisen inom några timmar efter att man blivit lurad. Då kan polisen hinna frysa transaktionen.

I övrigt är polisens möjligheter att utreda bedrägerierna små. Antalet internetbedrägerier är så stort att vissa länder har lagt upp gränser för när de ger assistens till utländsk polis. I Hollands och Storbritanniens fall går gränsen vid 5 000 euro. Fusk med mindre summor sorteras bort.
I praktiken misslyckas alla brottsutredningar om den här typen av bedrägerier. Ansvaret faller på den som utsätts för bluffarna.
– Det här kommer att förekomma så länge som folk är lättlurade. Med bara polisens metoder kan vi inte stoppa det, säger Henriksson.

Andra bluffar
• Dejtnings-bluffar. En person som man träffat på en dejtningssajt ber efter en tid om pengar. Senare visar det sig att den här personen använt falsk identitet och att målet aldrig varit en relation.
• Terroristhot. Någon tar kontakt per e-post och meddelar att man fått order av en terroristorganisation att döda mottagaren, men att man tycker att man hellre vill förhandla om en annan lösning, det vill säga pengar.
• Empati. En kontakt upprättas över nätet. Relationen fördjupas över tid. Snart berättar bedragaren om sin sjuka familjemedlem. Bedragaren ber aldrig om pengar, utan den som blir lurad erbjuder självmant pengar av medkänsla för den sjuka.
• Övrigt: Lotteribedrägerier, falska uppgifter om arv, varor som aldrig levereras men som ska betalas i förväg, falska arbetserbjudanden, falska erbjudanden om att delta i investeringar.
Källa: Lars Henriksson, Centralkriminalpolisen