Inga börsbolag leds av kvinnor

– Jag blir sällan överraskad av sådana här siffror längre. Men det som är slående är hur få kvinnor som ansvarar för företagens direkta affärsverksamhet, säger Leena Linnainmaa, vice vd på Centralhandelskammaren.

Linnainmaa syftar på resultatet av handelskammarens rapport om landets börsbolag. Bara 26 stycken av de 146 kvinnor som sitter i ledningsgrupperna jobbar med operativa frågor. Majoriteten ansvarar i stället för företagets stödfunktioner, som till exempel personalfrågor och marknadsföring.

– Om man ska hitta något positivt i de siffrorna är det att utvecklingen trots allt gått framåt. Det var väldigt få kvinnor som var chefer för HR-avdelningarna för bara femton år sedan, säger Linnainmaa.

När handelskammaren slår fast hur snedvridet förhållandet mellan män och kvinnor på höga poster är, redogör man också för varför det här är ett problem. Argumentet är att all potential inte utnyttjas om den högsta ledningen väljs bland de bästa männen, inte bland de bästa arbetstagarna.

– Det första steget för att kunna förändra läget är att vara medveten om problemet och om var glastaket finns, säger Linnainmaa.

Under de senaste tio åren har betydligt flera kvinnor tagit plats i börsbolagens styrelser. Det har skett genom att bolagen ställt upp målsättningar beträffande könsfördelningen.

Kvotering ett alternativ

Kvotering genom lagstiftning är ingenting som Linnainmaa förespråkar. Finansminister Jutta Urpilainen tog däremot upp frågan i somras och nämnde kvotering som ett alternativ om den snedvridna statistiken inte förändras på annat sätt.

– Jag har länge varit av den åsikten att vi kunde överväga kvotering. Jag utesluter inte att vi tar tag i saken genom lagstiftning, sade Urpilainen i somras.

I Norge tog man år 2008 i bruk en lag om kvoteringen i styrelserna. Det ledde till det så kallade Golden Skirt-fenomenet, vilket innebär att samma kvinnor sitter i många styrelser.

Det problemet är inte aktuellt i Finland. De kvinnliga styrelseproffsen sitter i medeltal i två styrelser. En av dem är Marina Vahtola, som dessutom är den senaste kvinna som suttit på vd-positionen i ett börsbolag.

– Jag har ytterst sällan deltagit i de här diskussionerna om kvinnofrågor under mina tio år som vd. Som jag ser det är det allra viktigaste kompetensen, säger Vahtola, som i somras avslutade tiden som vd för Oral Hammaslääkärit.

– Jag har aldrig märkt någon skillnad i hur jag har blivit bemött i vardagen, att det skulle skilja sig från manliga kollegers situation. Då har jag ändå alltid jobbat i mansdominerade företag.

Vahtola, styrelsemedlem i bland annat Aktia, har en teori om varför kvinnorna lyser med sin frånvaro.

– Det är svårt att svara på vilken som är orsaken till den här situationen. En orsak kan vara branschfrågan. Många sådana branscher där kvinnor kanske inte jobbat tidigare är representerade på börsen.

Diskussionen väcker inga starka känslor hos Vahtola, snarare tvärtom. En viss irritation över att könsfördelningen med jämna mellanrum dyker upp i rubrikerna kan anas.

– Själv har jag alltid försökt att satsa på kompetens och välja den som är bäst för jobbet. Jag har haft både män och kvinnor omkring mig och båda är lika bra då de kan sin sak. Det måste man göra för att uppnå en hög ställning.