Foto: Lehtikuva/Markku Ulander

"Regeringen skär för mycket för fort"

"Nu tar de sättpotatisen också", var det uppgivna budskapet på ett av plakaten då bönderna demonstrerade utanför riksdagshuset i går. Inne i borgen förs dragkampen om hur djupt i böndernas ficka staten får sticka handen.

"Beskär inte lantbruket", och samma på finska, skanderade en punktlig skara lantbrukare och deras intresseorganisationer utanför riksdagshuset lagom inför onsdagens budgetdebatt. Också böndernas vänner inne i borgen visade sig rätt så talrikt på trappan.


– De föreslagna nedskärningarna tillsammans med åtstramningen av beskattningen drar undan mattan för de mål som ställs upp i regeringsprogrammet. Nedskärningarna slår hårdast mot unga landsbygdsföretagare som nyligen har investerat i den egna gårdens verksamhet. De äventyrar också sysselsättningen inom livsmedelsindustrin och Finlands möjlighet att få tillräcklig finansiering av EU, hälsade Stefan Thölix, fullmäktigeordförande för Svenska lantbruksproducenternas förbund, till debattörerna på insidan.


I regeringsprogrammet är målet att lantbruket ska spara 110 miljoner euro fördelat på fyra år, men kallduschen i nästa års budgetförslag är att regeringen redan nu vill spara drygt 90 miljoner. Det handlar om nedskärningar i bland annat det nationella stödet och miljöstödet, men också ändringar i beskattningen – till exempel bränsleaccisåterbäringen – känns i böndernas plånböcker.


– Visst är vi inställda på att vi måste spara, men det stora problemet är att 80 procent av nedskärningarna ska ske genast. Det dessutom i en bransch med oförändrade utgifter och stigande kostnader, säger Dick Abrahamsson, köttbonde från Väståboland.


Lantbruksinpo


Exakt hur mycket de egna inkomsterna sjunker om nedskärningarna blir verklighet har Abrahamsson inte räknat ut.


– Men eftersom jag har husdjursproduktion i skärgården vet jag att jag drabbas ganska hårt, konstaterar han.


Lantbrukarorganisationerna har räknat ut att bondens inkomst kan sjunka med till och med tio procent.


– Vi överlever nog, men det blir bara sämre och sämre, säger spannmålsodlaren Gustaf Ekholm från Dragsfjärd.


Att fördelningen inom produktionskedjan känns skev hjälper inte heller.


– Handeln skor sig på primärproducenternas bekostnad. Deras marginaler måste ned, säger Abrahamsson.


Riksdagsledamoten Mats Nylund (SFP), själv jordbrukare från Pedersöre, efterlyser en skärv också för lantbrukarna om det blir en central inkomstlösning på arbetsmarknaden. Går regeringen in och stöder löntagare och arbetsgivare ska jordbrukarna också ha sitt.


– Det kunde vara till exempel en riktad skattesänkning eller förändring i någon accis, som skulle stå i proportion till vad den övriga arbetsmarknaden får. Det är en rättvisefråga, säger Nylund.