Okej med böneförbud på arbetsplatsen

En muslimsk arbetstagare anklagade arbetsgivaren för diskriminering när denne förbjöd bönestunder i personalrummet och i de allmänna utrymmena på arbetsplatsen.  

Arbetsledaren hänvisade för sin del till kollektivavtalet, som säger att alla arbetstagare ska ha jämlik rätt och möjlighet till att pauser i lugn och ro.

Enligt arbetsledaren upplevde en del av de andra arbetstagarna att bönestunderna störde.

Andra slags andakter tilläts inte heller i personalrummet.

Med hänvisning till det här ansåg diskrimineringsnämnden att förbudet inte inneburit sådan diskriminering som avses i lagen om likabehandling, och avslog ansökan.

Om tillställningen inte ordnas i samfundets egna utrymmen eller motsvarande omfattas bönestunder av lagen om sammankomster på allmän plats, vilket betyder att man måste ha ägarens eller förvaltarens tillstånd.

Diskrimineringsnämnden konstaterar att alla har rätt till religions- och samvetsfrihet. I den ingår rätten att bekänna sig till och utöva en religion och rätten att ge uttryck för sin övertygelse. Ingen är skyldig att mot sin övertygelse ta del i religionsutövning.