Foto: Johannes Tervo

Ministeriet ryter till om PF i Vasa

Den finlandssvenska lärarutbildningen i Vasa är för liten och separerad från moderuniversitetet i Åbo, …anser Undervisningsministeriet som nu slår näven i bordet och kräver åtgärder av Åbo Akademi.

– Vi kommer att kräva bättre forsknings- och undervisningsresultat av fakulteten, säger Anita Lehikoinen, direktör för högskole- och forskningspolitiska avdelningen vid Undervisningsministeriet.

Undervisningsministeriet har redan länge varit bekymrat över lärarutbildningen i Vasa. En fråga som många ställt är om de finlandssvenska elevernas klart sämre Pisaresultat jämfört med finskspråkiga elever delvis beror på lärarutbildningen.

Vad tänker ministeriet göra för att förbättra den finlandsvenska lärarutbildningen?

– Vi ska föra en diskussion med Åbo Akademi om strukturell utveckling. Vi vill se större enheter för att skapa en tillräckligt stor kritisk massa som i sin tur ger bättre forsknings- och undervisningsresultat. Det behövs tätare band mellan den verksamhet som pågår i Åbo och Vasa.

Åbo–Vasa axeln splittrar

Vad måste Åbo Akademi konkret göra?

– Det är den knepigaste frågan. Akademin måste hitta ett sätt att garantera kvaliteten inom alla sina enheter. Åbo–Vasa-axeln gör att strukturen är splittrad, säger Lehikoinen.

Betyder det att ministeriet vill att Vasaenheten ska flytta till Åbo?

– Det tar jag inte ställning till. Det bestämmer Åbo Akademi själv. Men alla universitet måste fundera på hur de ska förbli livskraftiga och om enheterna har tillräckliga förutsättningar att verka i framtiden.

Som utomstående är det lätt att tolka det du säger som att ni vill flytta Vasaenheten till Åbo?

– Det tar jag inte ställning till.

Regionpolitik har hittills gjort diskussionen om att flytta verksamhet bort från Vasa omöjlig. Vad tänker ni göra om inte Åbo Akademi vidtar åtgärder som tillfredsställer ministeriet?

– Det vill jag inte spekulera om nu. Hela frågan handlar om hur Åbo Akademi sköter sin uppgift att hålla finlandssvenskheten livskraftig, säger Lehikoinen.

Sämst resultat av alla

I gårdagens Spotlight i FST5 presenterades en vetenskaplig jämförelse av landets samtliga åtta pedagogiska fakulteter. Enligt undersökningen som är gjord vid Åbo universitet, presterade pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi sämst av landets lärarutbildningar. Pedagogiska fakulteten i Vasa fick det svaga betyget ”Bör förbättras” både när det gäller forskningen och undervisningen. Utredningen mätte hur effektiva fakulteterna är och bedömde resultaten i förhållande till kostnaderna.

Under vårvintern ska universiteten förhandla med ministeriet om resultatavtalen för åren 2013–16. Det betyder att Åbo Akademi har tid på sig till våren att presentera sitt förslag.

Åbo Akademis rektor Jorma Mattinen säger att Akademin inte tänker flytta verksamhet från Vasa till Åbo.

– Några sådana planer finns inte och det skulle heller inte vara klokt.

Varför inte?

Vi har strukturer som fungerar och våra huvudorter är Åbo och Vasa, säger Mattinen.

Att Pedagogiska fakulteten i Vasa har de sämsta resultaten i utvärderingen beror enligt Mattinen på att stora pengar gått till utlokaliserade utbildningar.

Hur menar du? En lektor i Helsingfors kostar väl inte mer än en i Vasa?

– Utlokaliserad verksamhet betyder att vi måste anställa fler människor och får dyrare fastighetskostnader. Dessutom borde man också titta på helheten. I snitt levererar Åbo Akademi goda resultat och vi är effektivast i hela landet när det gäller kemi, säger Mattinen.

Men därför måste du väl grubbla över varför just lärarutbildningen underpresterar?

– Visst har jag funderat på saken. Vi har satsat extra resurser på lärarutbildningen och kräver att alla nya universitetslärare ska vara doktorer. Men förändringarna går inte att göra över en natt. Vi försöker åtgärda saken på alla sätt.

Gårdagens Spotlight hade också gjort andra jämförelser som visar på skillnader mellan landets pedagogiska fakulteter. Då de finländska lärarstudenterna i snitt har 18,35 kalenderveckor praktik har ÅA-studenterna bara 15 veckor lärarpraktik. Det finns också skillnader i kompetensnivån bland dem som undervisar de blivande lärarna. Av speciallärarutbildarna vid Jyväskylä universitet är över 60 procent doktorer medan bara en tredjedel av samma yrkesgrupp vid Åbo Akademi har doktorerat.