Universiteten får inte ut sina pengar på länge

I värsta fall kan det gå åratal innan universiteten kan utnyttja de medel man har samlat in genom privata donationer. Enligt den nya universitetslagen får universiteten inte röra grundkapitalet, bara avkastningen. Men vad göra om det inte blir någon sådan?

– Vi har redan planer för hur pengarna skulle användas och vi kommer att genomföra dem i vilket fall som helst. Ifall det inte blir någon avkastning nästa år får vi leta fram medel ur budgeten, säger Ilkka Hyvärinen som är kvestor för Helsingfors universitet.

Satsningarna handlar bland annat om en ny professur för juridiska fakulteten, en ny för statsvetenskapliga fakulteten och att stärka tvåspråkigheten. Helsingfors universitet lyckades samla in knappt 18,2 miljoner euro från privata företag och fonder. Målet har varit en avkastning på fem procent per år, vilket skulle ha gett tre miljoner. Universitetet har en totalbudget på knappt 700 miljoner euro.

Vad ska ni göra om det tar flera år innan privatkapitalet börjar ge avkastning?

– Vi måste tänka långsiktigt. Marknaden lever sitt eget liv och vissa placeringar kommer inte att ge några pengar alls på ett tag. Det är möjligt att vi inte rör placeringarna på flera år. Å andra sidan befinner sig ekonomin i en sådan vågdal just nu att det småningom börjar blir lönsamt att till exempel köpa aktier.

Än så länge har Helsingfors universitet investerat sina pengar i placeringar som räknas som tämligen säkra, precis som de flesta andra universitet som Hbl ringer upp. Småningom kan det i varje fall bli aktuellt att köpa aktier, vilket räknas som en riskplacering. Det är nödvändigt för att kapitalet ska kunna ge den önskade avkastningen på fem procent.

Jorma Mattinen som är rektor för Åbo Akademi säger att det på sikt kan bli "en utmaning" att behålla kapitalets värde.

Betyder det att det finns en risk för att kapitalet småningom äts upp?

– Nej, det tror jag inte. Jag vill inte gå in på detaljer men vi har placerat kapitalet så tryggt det går. Helt säkra placeringar finns ju inte.

Aaltouniversitetet har investerat cirka en femtedel av sin placeringsportfölj i aktier. Marianna Bom som är finansdirektör på Aaltouniversitetet säger att vissa risker måste universiteten vara beredda att ta när de placerar sina pengar.

– Men det är klart att vi är mycket försiktiga. Samtidigt finns det inga säkra placeringar, annat än att sätta pengarna på ett bankkonto. I så fall förlorar man med tanke på inflationen. Det handlar om en avvägning. Kapitalinkomsterna måste vara på en viss nivå för att man ska ha nytta av dem.

Aaltouniversitetet fick ihop den enskilt största summan av alla universitet, 200 miljoner euro. Staten bidrar med en summa på 2,5 gånger donationerna, vilket innebär att den totala placeringssumman är 700 miljoner euro. Att placera så mycket pengar på ett klokt sätt är inget litet jobb.

Är det önskvärt att universiteten ska lägga ned tid och energi på att utveckla sina placeringsportföljer?
– I och med universitetsreformen fick vi också större autonomi. Därför är det bra att vi har inkomster som vi själva bestämmer om. Men Aaltouniversitetet hade hur som helst inte tänkt röra de här pengarna nästa år. Vi kommer att vänta och se hur ekonomin utvecklar sig. Det är ett långsiktigt projekt.

Eva Liljeblom som är rektor för Hanken poängterar att kapitalinkomsterna trots allt är en "marginell" andel av universitetens totala budget.
– Det finns en absurd förväntan i Finland på hur mycket universiteten ska få in på kapitalinkomsterna. I allra bästa fall skulle de utgöra 10–15 procent av inkomsterna, men dit är det lång väg.  För oss är den stora frågan hur mycket pengar undervisningsministeriet beslutar att dela ut till oss i oktober.

Raija Vahasalo (Saml) som leder kulturutskottet i riksdagen säger att universiteten hur som helst kan vara tryggt förvissade om att staten står för lejonparten av finansieringen.
– I Finland står staten fortfarande som garant för universitetens fortsatta existens. Det har många andra länder struntat i. Jag är inte beredd att förkasta systemet med privata donationer, det är ju alldeles nytt och måste köras in. Nästa år kommer undervisningsministeriet ut med en rapport om hur den nya universitetslagen har fungerat och då blir vi klokare.