Finland får tumma på sitt krav om lånegarantier

Enligt Jean-Claude Juncker, Luxemburgs finansminister och Eurogruppens ordförande, måste länder som begär en säkerhet för att delta i räddningsaktionen betala ett ”skäligt pris.” Beskedet kommer efter att euroområdets finansministrar mötts i polska Wroclaw.

– Det bekräftar att lånegarantierna som Finland eventuellt får inte blir särskilt starka och omfattar sådana villkor att de inte är värst attraktiva, säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea till Hbl.

Finland kan exempelvis få en mindre säkerhet som inte helt motsvarar lånebeloppet. Ett annat alternativ är att Finland får en mindre andel av ränteintäkterna till EU:s stabiliseringsfond, som distribueras bland euroländerna som garanterar lånen.

– Det är helt klart att Finland inte får en kontant garantisumma, utan Grekland ställer kanske fastigheter eller aktier som säkerhet. Det är förstås svårt att säga vad de är värda om de realiseras i händelse av att Grekland
blir bankrutt.

Kompromiss
Finland har hotat fälla det nya stödpaket som euroländerna kom överens om i somras om landet inte får särskilda säkerheter för sitt bidrag – socialdemokraternas knäckfråga i regeringsförhandlingarna i våras. Den bilaterala överenskommelse om en kontant garantisumma som Grekland och Finland tidigare kom fram till kritiserades av andra euroländer, eftersom det skulle ge Finland en orättvis särbehandling.

– Det här är en kompromiss som gör att Finland kan säga att kravet uppfylldes, men eftersom lånegarantin är så svag kommer andra länder knappast att kräva motsvarande garantier, säger von Gerich.

Enligt Finlands finansminister Jutta Urpilainen (SDP) förhandlar euroländerna fortfarande om villkoren för
Greklands säkerhet. Men finansministrarna är enhälliga om att eventuella säkerheter måste vara tillgängliga för alla euroländer.

– Vart och ett medlemsland får sedan besluta om det vill ha säkerheter eller inte, säger hon.
Just nu är situationen högst osäker för Grekland: finansministrarna tvingades skjuta på ett beslut om att utbetala följande rat av det nödlån på 110 miljarder euro som EU och internationella valutafonden IMF kom överens om
i maj 2010.

Utan dessa åtta miljarder euro kommer Grekland att vara bankrutt i mitten av oktober, utan kontanta medel att
betala löner till offentligt anställda och driva offentliga tjänster. EU och IMF kommer inte att betala ut några pengar förrän Grekland lyckats övertyga EU:s, IMF:s och europeiska centralbanken ECB:s delegation om att landets sparprogram är på rätt väg. Enligt EU:s ekonomiska kommissionär Olli Rehn återvänder trojkan till Aten inom kort.

Inget förtroende längre
Marknadens låga förtroende för Greklands förmåga att ta sig ur krisen reflekteras i hur dyrt det blivit för Greklands långivare att försäkra sina lån. Hedgefonder, banker och andra finansbolag som säljer CDS-kontrakt kräver uppemot 6 miljoner euro på förskott för att försäkra grekiska lån värda 10 miljoner euro, uppger CNN som hänvisar till Markits uppgifter.

Det innebär att marknaden med nästan 100 procents säkerhet tror att Grekland tvingas till skuldsanering och att
lånegivarna då endast får cirka 40 procent av sina investeringar tillbaka.

Risken för att även andra länder hamnar i skuldsanering anses också ha blivit avsevärt större. Enligt Markit har
kostnaderna för att försäkra lån till nästan hälften av länderna i Europa fördubblats under ett år. Exempelvis
kostar det mer än en miljon per år att försäkra portugisiska statsobligationer till ett värde av 10
miljoner i fem års tid.

Geithner bekymrad
USA:s finansminister Tim Geithner gjorde ett unikt nedslag vid eurogruppens möte och varnade då om de katastrofala konsekvenserna ifall euroländernas regeringar och ECB inte kan sluta gräla om krishanteringen.
Geithners förslag om att EU:s stabiliseringsfond EFSF får mer befogenheter att lyfta lån från marknaden fick ett
svalt mottagande och Juncker nöjde sig med att konstatera att eurogruppen inte diskuterar EFSF:s befogenheter med en utomstående. Geithners besök reflekterar hur bekymrad regeringen i USA är över att Europas skuldkris får globala konsekvenser.