Lehtikuva/Timo Jaakonaho

Årets kräftsäsong den bästa på länge

Kräftningssäsongen, som fortsätter oktober ut, ser ut att bli en av de bästa på länge. Fångsten väntas bli åtta miljoner kräftor, uppger Centralförbundet för fiskerihushållning.

Både fångsterna av flodkräfta och signalkräfta har ökat. Till kräftfiskarnas glädje har också efterfrågan varit livlig. Centralförbundet för fiskerihushållning uppger att fiskaren fått 2,50–3,50 euro per styck för normalstora flodkräftor och fem euro stycket för större kräftor. Priset på signalkräfta har varierat mellan 50 cent och 1,50 euro.

De stora fångsterna är en följd av de senaste årens varma somrar.

– Det har blivit allt populärarer att ordna kräftskivor och att äta kräftor. Det har inte varit svårt att få fångsterna att gå åt, säger kräftbiologen Japo Jussila på kräftinformationscentralen vid Östra Finlands universitet.

Jussila säger att efterfrågan också har vuxit på grund av att de senaste årens stora kräftskador. På bara några år har några mycket goda kräftpopulationer försvunnit bland annat i Kuhmo och Lappland.

FAKTA
Under antiken var kräftorna medicin
  • Kokta kräftor åts redan under antiken, inte som en delikatess, utan för att man trodde att de lindrade sjukdomar och giftiga djurbett.

  • I Europa introducerades kräftätandet av klostren, varifrån det spred sig till allmogen.
  • Till exempel i Tyskland var skaldjuret inte särskilt uppskattat och i många städer fanns en stadga som sade att tjänstefolket inte behövde äta mer än en kräftmåltid i veckan.

  • Modet att äta kräftor började i Paris i mitten av 1800-talet. Därifrån spred sig flugan till S:t Petersburg, Sverige och Finland. 

  • Kräftfiske i större omfattning i Finland inleddes i Hauho och Längelmävesi på 1870–1880-talen.

  • I början av 1900-talet exporterades upp till 17 miljoner kräftor från Finland till S:t Petersburg och Mellaneuropa.

  • En kräftfiskare som fångade tusentals kräftor per natt kunde få hela sin årsinkomst på några veckor.

  • Kräftpesten tog de rikligaste kräftbestånden 1907–1909.

  • Efter omfattande utplanteringar har bestånden återhämtat sig.


Variationerna har varit stora också i bestånden av signalkräftor i viktiga kräftvatten i södra Finland.

Misstankarna om kräftpest har kastat en skugga över den goda säsongen. Livsmedelssäkerhetsverket Evira uppger att det finns elva bekräftade fall, vilket är ett normalt antal. I åtta fall har det varit flodkräftpest och i tre vattendrag har pesten slagit till mot signalkräftan.

Ny forskning vid Östra Finlands universitet visar att kronisk kräftpest kan sprida sig genom utplantering av flodkräftor. I Kajanaland har man hittat ett produktivt flodkräftbestånd som bär på kräftpesten.

– Det är ett viktigt rön. Man måste vara ännu försiktigare med utplantering av kräftor från andra vattendrag, för en latent pest kan utlösa en epidemi i det nya vattendraget.

– Utplanteringar har gett goda resultat, men dem talar man tyst om för att skydda de egna kräftvatten.

Levande kräftor året om

Det finns att få levande kräftor för festbordet. Efter att kräftningen avslutats den sista oktober återstår kräftodlingarna.
– Efterfrågan kulminerar fortfarande i månadsskiftet augusti–september trots att det skulle finnas kräftor att få hela september och november, säger kräftföretagaren Ilkka Raukola i Orivesi.

Raukolas företag packar kräftor till lillajulsfester, om man så önskar.

Trots att kräftfångsterna varierat stort mellan sjöarna i Birkaland anser han ändå att det vore möjligt att förlänga säsongen avsevärt.