Högholmen väntar på spårvägstrafik

– Vi utreder olika spårvägslösningar och andra sätt att dra trafiken från Fiskehamnen till vår hamn så att förbindelsen över bron från Blåbärslandet skulle reserveras för vår servicetrafik och besökarna skulle komma in en annan väg. Det skulle avsevärt förbättra servicenivån eftersom en stor del av dagens besökare kan ha svårigheter med att ta sig den ganska långa promenadvägen via Blåbärslandet, säger djurparkschefen Jukka Salo.

Det är ingalunda det enda nya som är på gång i den mer är 120 år gamla djurparken. I visionerna som löper fram till 2022 ingår också klara uppdelningar i nya temahelheter där man bland annat vill storsatsa på Östersjöns skydd och Australiens natur. Utöver det ska de befintliga delarna av parken stärkas och ses över.

– Fram till 2017 är planen att vi investerar för 3–6 miljoner euro på årsbasis. Beslut om investeringsbudgeten tas per år så det är inte klart hur mycket pengar vi kommer att ha ännu, säger Salo.

Isbjörnar i framtiden?
Några dramatiska förändringar i djurarternas upplägg är inte att vänta. Från Högholmens sida är man noga med att understryka att det inte kan vara ett självändamål att ta in nya djur. Till djurparkens viktiga uppdrag hör den pedagogiska biten men också att verka som genbank för utrotningshotade djurarter. När det gäller det senare finns det en teoretisk möjlighet att Finland blir ombedd att bidra till de hotade isbjörnarnas fortlevnad.
– Om vi får en förfrågan att ta emot isbjörnar så har vi beredskap att göra det. I dagsläget är det ändå brunbjörnarna som bor på björnstranden, säger intendent Kirsi Pynönen-Oudman.

I planerna finns också att placera in älgar i den del av parken som i framtiden ska representera Finlands natur.
– Det är länge sedan vi hade älgar här och ur undervisningssynvinkel skulle de vara ett viktigt tillskott eftersom många stadsbarn aldrig har sett en levande älg. Vi funderar också på att byta ut våra afrikanska babianer mot en art som är bättre anpassad till ett nordligt klimat.
I stort sett orörd förblir Kattdalen, som år efter år står sig som ett av Högholmens populäraste områden. Härifrån hördes också det senaste sorgebeskedet då de båda sällsynta, åtta månader gamla asiatiska lejonungarna nyligen måste avlivas efter att de uppvisat allvarliga neurologiska symptom. Orsaken till sjukdomen utreds fortfarande. Än så länge har varken lejonhanen eller -honan, eller de andra kattdjuren, uppvisat motsvarande symptom men fortfarande kan veterinärerna inte utesluta att det kan vara en smittsam sjukdom.

Retur till naturen

Bättre har det gått för den likaså utrotningshotade amurleoparden som fick ungar för två år sedan. Ungarna har fraktats vidare till ett annat zoo, där de förhoppningsvis kan bidra till en bredare genbank och småningom fler exemplar av arten som det i dagsläget bara finns 35 naturliga exemplar kvar av.
– Retur till naturen är alltid vårt slutmål och under årens lopp har vi sett flera goda resultat, bland annat 30–40 alpgetter som numera lever fritt i Alperna och gamörnar som kunnat föras tillbaka till Alpområdet mellan Österrike och Italien.