Hanaholmens öde avgörs i höst

Hanaholmens kraftverk ligger i startgroparna. När kvicksilvret kryper närmare noll om nätterna, mot slutet av september, räcker kraftverket i Nordsjö inte längre till.

Först tänder man på i pannan i Hanaholmen, sedan i Sundholmen. Kolen körs igenom en kross för att sedan finfördelas till damm. Ju lättare dammet är desto bättre brinner det. Ångan som driver turbinen ger både elektricitet och fjärrvärme ända tills vårsolen smält snödrivorna.

Den dag kolkraftverken körs ner i vår lär Hanaholmens driftsingenjör Jarmo Hagström veta hur många år den massiva anläggningen i Sörnäs får stå kvar och vilka investeringar som i så fall måste göras. Då kanske han också vet var kolhögen placeras för att minimera koldammet på grannarnas fönster och olägenheterna med tanke på stadsplaneringen.

– Allt känns öppet just nu, säger Hagström.

Det är inga lätta beslut Helsingforspolitikerna står inför. Helsingfors Energi har hittills bidragit med hundratals miljoner till stadens kassa. Hädanefter kommer affärsverket att behöva avkastningen till investeringar.
När energibolagets framtid var uppe i fullmäktige i fjol godkändes utvecklingsstrategin, som bygger på det tidigare beslutet om att växthusgasutsläppen ska minska med 20 procent till år 2020 från 1990 års nivå. Samma år ska 20 procent av energiproduktionen vara förnybar.

För att kunna fatta beslut om de nödvändiga investeringarna efterlyste politikerna konkretare förslag. Alternativen som ska behandlas av direktionen och stadsstyrelsen innan de kommer upp i fullmäktige i slutet av november börjar nu vara klara.

Hanaholmen eller Nordsjö
I praktiken finns det två alternativ. Antingen står Hanaholmens kraftverk kvar in på 2030-talet. Eller så kan staden välja att bygga ett nytt biokraftverk i Nordsjö.

För Helsingfors Energis vd Seppo Ruohonen handlar det inte bara om två prislappar.

– Det finns risker med att koncentrera energiproduktionen geografiskt. I dag, med tre större kraftverk, fungerar det bra.

Ett nytt kraftverk i Nordsjö som kan stå klart tidigast 2019–20 beräknas kosta mellan 1,2 och 1,3 miljarder euro vilket inkluderar en ny värmeledning till Sörnäs. En ombyggnad av Hanaholmens och Sundholmens kraftverk med bästa möjliga teknik beräknas kosta mellan 400 och 500 miljoner euro – även om man bygger nytt i Nordsjö måste investeringarna göras på Sundholmen.

Tekniksatsningarna på de existerande kraftverken måste göras på grund av nya utsläppskrav 2016.

– För att vi ska hinna förverkliga planerna behöver vi ett beslut före årets slut. Jag avundas inte politikerna som måste sätta in sig i frågan, säger Ruohonen.

Stadens mål för andelen förnybar energi, klimatåtgärderna och EU:s utsläppskrav har olika tidtabeller men energibolaget vill få riktlinjer för helheten. Det går inte att göra klimatsatsningar som inte uppfyller kraven på luftkvalitet.
Eftersom det handlar om stora anläggningar behövs besluten också för stadsplaneringen. Så länge det produceras el och värme på Hanaholmen är till exempel en bro mellan Tjärholmen och Fiskehamnen utesluten, enligt Ruohonen, eftersom biobränslefrakterna per fartyg är så skrymmande.

Torrefierad pellets
Under det senaste året har det hänt mycket på biobränslemarknaden. När politikerna började behandla energibolagets satsning på förnybart talade man om att bygga en förgasningsanläggning bredvid kraftverken i Sundholmen och Hanaholmen för att kunna bränna träflis – vilket fick folk att förfäras över ett lastbilsrally.

Stenkol kommer med fartyg, flislogistiken ska byggas upp från noll och bygger på frakt av stora mängder fuktkänslig och energifattig flis på hjul.

I dag vill Seppo Ruohonen bara tala om torrefierad pellets. Genom att rosta flis i syrefri miljö i 260 grader får man ett energirikt material som kan användas som stenkol och dessutom är vattenavstötande. Många energibolag håller på med att utveckla tekniken eftersom det gröna kolet skulle förlänga livslängden för dagens kolkraftverk.

Ruohonen har i flera år talat för möjligheten att producera syntetisk biogas som körs in i naturgasrören. Men det väntas ta flera år innan tekniken utvecklas och kraftverket i Nordsjö kan använda både fossil naturgas och förnybar biogas.

Men alla investeringar bygger på en stor osäkerhetsfaktor, bränslepriset. Fortum Värme överväger som bäst en investering på 420 miljoner euro i ett biokraftverk på 300 megawatt i Stockholm. Förverkligas de planerna finns det plötsligt en stor efterfrågan på biomassa som inte känner landsgränser.

Räknar ni med att Helsingfors Energi återigen kan bli en kassako för staden när de aktuella investeringarna är slutförda, Seppo Ruohonen?

– Det här är inga investeringar i lönsamhet. Staden får räkna sina pengar själv.