Hon får slåss för svenskans fortlevnad

När Folktinget i dag väljer Christina Gestrin (SFP) till ordförande upplever hon det snarast som ett naturligt steg i karriären.

– Jag har jobbat så länge med de svenska frågorna att jag har ett ganska brett perspektiv både på situationen och på utmaningarna, säger hon.

Gestrin är känd som Svenska riksdagsgruppens miljöprofil, engagerad i Östersjöskyddet, men det ena utesluter inte det andra, som hon säger.

– I tiden har jag valt SFP för att språk- och kulturfrågor är så viktiga för mig.

Folktingets ordförandeval är klart på förhand eftersom Gestrin är kandidat för dess klart största parti. Posten blev öppen då Anna-Maja Henriksson utnämndes till justitieminister. Gestrin har snart suttit tolv år i riksdagen, men aldrig varit minister trots att SFP varit med och regerat oavbrutet.

Är Folktingets ordförandeskap ett slags tröstpris?

– Definitivt inte. Jag åtar mig gärna det här uppdraget. Jag har heller aldrig tagit det för en självklarhet att bli minister. Hade jag blivit tillfrågad skulle jag säkert ha tackat ja, men SFP gjorde de rätta ministervalen. I en annan situation skulle jag kanske ha kommit i åtanke.

Gestrin tänker jobba vidare i Henrikssons fotspår men hon vill också att Folktinget syns mer, inte minst över riksgränsen.

– Vi kan dela med oss av våra erfarenheter när det gäller språkliga minoriteters situation i andra länder, både i Norden och i övriga Europa. Och så måste vi fundera på hur vi ska få med invandrare i den finlandssvenska gemenskapen, och locka fler av dem till svenska skolor.

Folktingets viktigaste uppgift just nu är enligt Gestrin att påskynda den nationella språkstrategin. Den måste beakta utredningar och rapporter som president Martti Ahtisaari, Utbildningsstyrelsen och Magma tagit fram och som visar på nyttan av tidigarelagd skolsvenska, svenska som tillgängligt A2-språk i alla kommuner och en studentexamen som förutsätter att man skriver modersmålet plus två valfria språk. Arbetet brådskar.

– Språkstrategin måste finnas som grund när kommunreformen kommer i gång.

Oberoende av hur kommunreformen verkställs vankas det kärvare tider för kommunerna. Det sätter press på skolnäten, och senast då återkommer diskussionen om finska och svenska elever kan delas samma skolhus. Nej, säger Gestrin och hänvisar till minoritetens grundrättigheter och färsk forskning.