”Inte sista fabriken som stängs"

Skogsindustrin sjunger inte på sin svanesång utan det finns sektorer som kan utvecklas och växa. Men det tröstar knappast de mer än 9 000 finländare som sedan 2007 fått gå då skogsbolagen lagt ner eller sanerat sina pappers- och cellulosafabriker (se grafik).

– Nedskärningarna har påverkat överproduktionen av papper i Europa och UPM:s färska beslut ändrar situationen på marknaden ytterligare. Det glädjer inte dem som står inför en situation där arbetet tar slut men orsakerna bakom är att Myllykoski haft problem. Industrin är illa tvungen att ta till åtgärder för att få förändringar till stånd, säger Sixten Sunabacka, strategisk direktör på Arbets- och näringsministeriet.

Det vet också professor Hannu Törmä vid Helsingfors universitet. Han tycker ändå att skogsindustrin tenderar ta lite för kraftiga beslut då lågkonjunkturen slår till för att man vill åstadkomma snabba förändringar.

– När det går bättre är det rentav möjligt att man startar upp igen.

Ändå tror Törmä, som följt branschen i många år, inte att UPM:s chockbesked från i går är det sista. De senaste åren har inneburit kraftiga nedskärningar där över 9 000 personer blivit av med jobben. Indirekt har nedläggningarna slagit mot minst 11 000 personer och också fått svåra regionalekonomiska följder.

– Det här har kommit och gått och det kommer att stängas fler fabriker. Jag är inte överraskad över gårdagens besked, för även om börsbolagens beslut är omöjliga att förutse så har linjen rakt igenom varit hård. Globalt är ekonomin osäker och det kommer att få konsekvenser. För arbetstagarna som blir av med jobbet är det riktigt ledsamt. Jag brukar säga att ekonomin klarar sig alltid men människan klarar sig kanske inte alltid.

De senaste åren har sannerligen varit dystra för skogsindustrin som helhet. Enligt de allra dystraste prognoserna, gjorda av Metla, kan produktionen dessutom halveras mellan åren 2007–2020 vilket skulle slå mot 35 000 jobb inom skogsklustret, energin, handeln och servicen.

Branschen har ändå med hård hand genomfört strukturella ändringar för att anpassa sig till en värld där bland annat efterfrågan på tryckpapperssidan kraftigt sjunkit.

– Den förändringen är bestående – det behövs mindre papper. Men skogsindustrin har produkter med ett betydligt bättre utgångsläge än papper har. På kartongsidan ökar efterfrågan. Lönsamheten på cellulosa har varit ganska bra. I regeringsprogrammet har vi ett träbyggnadsprogram som, ifall företagare skulle börja intressera sig för särskilt trävåningshusbyggande, har potential att växa och på sikt ge mycket nya arbetstillfällen, säger Sunabacka.
Han påminner om att skogssektorn, alla dystra nyheter till trots, fortfarande är viktig för Finland.

– Skogsklustret sysselsätter 20 000 finländare, tjugo procent av våra exportintäkter kommer från skogsindustrin och skogsbruket ger skogsägarna varje år 1,5 miljarder i virkesintäkter.