Sannfinländarna kom alldeles för lätt undan inför valet. Det menar politiska forskare. Foto: Olle Hakala

Forskare till journalister: Ta Halla-aho på allvar

Journalisterna kunde ha gjort betydligt mer för att granska Sannfinländarna inför valet. Det anser Pasi Saukkonen, som är forskare vid Helsingfors universitet och som på fredagen talade vid det finlandssvenska Publistförbundets seminarium i Hangö.

– Behandla inte Jussi Halla-aho som om han vore dum. Han är otrolig skicklig på att använda medierna och vända anfall mot sig till sin egen fördel, sade Pasi Saukkonen till de trettiotal finlandssvenska journalister som deltog i seminariet.

Han jämför Sannfinländarnas framväxt med den mördade holländska politikern Pim Fortuyns genombrott i Holland i början av 2000-talet.

– Fortuyn hade en fullständigt motstridig agenda där alla missnöjda väljare lyckades hitta lösningar på sina problem. Varken medierna eller de andra partierna visste hur de skulle reagera.

Saukkonen menar att Sannfinländarna också lyckats samla väljare med en motstridig och oifrågasatt missnöjeskompott. De finländska medierna misslyckades precis som de holländska med att genomskåda det ohållbara i argumentationen.

– I invandrings- och integrationsfrågor är det bara en handfull politiker i riksdagen som verkligen vet vad de talar om. Det är frustrerande när journalisterna inte klarar av att skjuta ner tomma argument.

Pragmatiskt men okritiskt

Det är frustrerande när journalisterna inte klarar av att skjuta ner tomma argument.

Yrsa Stenius, tidigare pressombudsman i Sverige, tycker att finländska journalister har förhållit sig mera pragmatiskt till populistiska politiker än svenska journalister. Man har uppmärksammat de samhällsproblem som invandringen fört med sig, men inte nödvändigtvis varit så kritiska som man kunde önska.

Sverige är, enligt henne, inte någon förebild i det här fallet. Hon anser att svenska journalister ända sedan sextiotalet blundat för de problem som invandringen fört med sig. Det är i den här tystnaden som Sverigedemokraterna vunnit sympatier.

– Jag är mycket starkt för att man släpper fram också de uppfattningar som känns anstötliga. Men med vissa gränser. Man får ha sina åsikter, men de ska artikuleras på ett anständigt sätt. Vi kan inte låta rena lögner passera hur som helst.

Tecken på misslyckande

Också Matti Wiberg, som är professor i statskunskap vid Åbo universitet, tycker att journalisterna kunde ha gjort mer i sin granskning av Sannfinländarna.

– Populistiska partier är en slags demokratisk hälsokontroll. I teorin finns det inget utrymme för populister i ett väl fungerande politiskt system. Det man kan önska från journalister är att koncentrera sig mera på helhetsbilden och grundläggande fakta och mindre på personer och ytligheter.