Budgetförslaget klart – höjda skatter och sparkur att vänta

Finansminister Jutta Urpilainen (SDP) offentliggjorde på torsdagen huvudlinjerna i finansministeriets budgetförslag för nästa år. Förslaget presenteras i sin helhet på måndag.

Det blir som väntat en budget med både nedskärningar och skattehöjningar. Skatteintäkterna ska öka med 1,1 miljarder euro och utgifterna sänkas med 1,16 miljarder euro.

Precis som tidigare i veckan betonade Urpilainen behovet av att dra åt svångremmen för tidigt hellre än för sent. En stor del av regeringsprogrammets planerade skattehöjningar och nedskärningarna kommer att genomföras redan nästa år.

– Det ekonomiska läget är exceptionellt osäkert. Vi är mitt inne i en dimma och försöker navigera enligt bästa förmåga. Det viktigaste nu är att förtroendet för ekonomin stärks och att vi undviker panikåtgärder.

Progressiv kapitalskatt

Detaljerna kring budgetförslaget är fortfarande okända. Den mest betydande förändringen på intäktssidan blir att kapitalskatten höjs med 2 procentenheter till 30 procent, medan de som har kapitalinkomster på över 50 000 euro kommer att betala 32 procents skatt.

Finlands näringsliv var snabbt ut med kritik mot den här höjningen.

– Det här försämrar förutsättningarna för företagandet, skriver man i ett pressmeddelande där man menar att regeringen inte tar den ekonomiska krisen på allvar.

Också i arvs- och gåvobeskattningen införs en viss progressivitet. Stora arv och gåvor ska beskattas hårdare än tidigare. Var den gränsen dras nämns ändå inte i det här skedet.

Låginkomsttagare ska däremot gynnas av genom att kommunalskatteavdraget och arbetsinkomstavdraget höjs. De här förändringarna gör att socialdemokraten  Urpilainen gärna beskriver budgeten som mera socialt rättvis än tidigare.

Kommunerna knorrar

Den enskilt största besparingen kommer att ske i kommunernas statsandelar. Regeringen gjorde redan i regeringsprogrammet klart att man vill banta statens bidrag till kommunerna med 631 miljoner euro, men tidtabellen har varit ett frågetecken. Något entydigt svar på den frågan gav finansministern inte nu heller.

– Här har jag hållit fast vid det som står i regeringsprogrammet, sade Urpilainen.

Kommunförbundet varnade på torsdagen att trycket på att höja kommunalskatten ökar när statsandelarna skärs ner.

Lägre ministerlöner

I skuggan av skattehöjningarna och nedskärningarna kunde Jutta Urpilainen också presentera några mera positiva nyheter. Höjningen av grundtryggheten på 100 euro blir av, liksom satsningarna på att åtgärda ungdoms- och långtidsarbetslösheten.

Redan i början av nästa år höjs också bostadsbidraget inkomstgränser, utkomststödets grundandel och ensamföräldrarnas utkomststöd.

De här nya utgifterna beräknas kosta 340 miljoner euro.

Bland de mindre besparingarna som kommer att göras redan nästa år återfinns för övrigt en sänkning av ministrarnas löner, samt eventuellt också riksdagsledamöternas.

– Ministrarna vill på det här sättet visa att de också är med och betalar räkningen för lågkonjunkturen, sade Urpilainen som själv tjänade drygt 100 000 euro år 2009.