Grekland ställer kontanter som garanti

Finansminister Jutta Urpilainen (SDP) lämnade socialdemokraternas sommarmöte i Rovaniemi och hoppade på ett flygplan till Helsingfors för att hålla presskonferens. Stora nyheter som hon ville leverera själv: Finland och Grekland har kommit överens om garantierna för Finlands nya lån till krisdrabbade Grekland.

– Jag tycker lösningen är riktigt bra och kanske bättre än de andra modeller som lagts fram under sommarens lopp, säger en uppspelt Jutta Urpilainen till det stora pressuppbådet i Helsingfors.

– Trevligt att se att Europaangelägenheter väcker så stort intresse.

Inte tomma ord

Regeringen har varit under stor press att visa att tillägget om garantier som Finland fick inklämt i euroländernas nya Greklandspaket inte bara är floskler. Lösningen är en lättnad i synnerhet för Urpilainen, vars SDP ställde som villkor att kravet på garantier skrivs in i regeringsprogrammet.

– Vi är fortfarande av den åsikten att vart land svarar för sina egna åtaganden.

Finland ger lånegarantier

Överenskommelsen i korthet: Grekland deponerar ett kontant belopp på den finska statens konto, som Finland sedan placerar i riskfria värdepapper. Beloppet beräknas ge tillräcklig avkastning under årens lopp för att motsvara den lånegaranti som Finland ger Grekland.

I gengäld går Finland i borgen för en del av det nya stödpaketet på hundra miljarder till Grekland. Om Grekland inte klarar av att sköta sina åtaganden får Finland behålla garantisumman.

Inga summor nämns

I det här skedet är den församlade presskåren full av frågor. Men några uttömmande svar blir det inte – alla detaljer är ännu öppna. Detaljer som: hur stor garantisumman är, hur stor avkastning den beräknas ge, vilka riskerna är för Finlands del.

– Jag börjar inte ta ställning till några summor, säger Urpilainen för minst tredje gången.

Kan tvingas ta lån

Varifrån ska då Grekland få pengar till garantisumman? Grekland är i praktiken bankrutt med en statsskuld på 340 miljarder euro – det är själva idén med EU:s och IMF:s stödpaket.

– Det är Greklands sak att avgöra hur de finansierar garantisumman, säger understatssekreterare Martti Hetemäki.

– Grekland kan låna pengarna eller samla dem via sitt privatiseringsprogram.

Hetemäki jämför modellen med den lösning som euroländerna kom överens om i somras för att dra privata investerare med i projekt Rädda Grekland. Euroländerna erbjuder lånegarantier om finansinstituten förlänger sina lån till Grekland.

Den nämnda förebilden är vid närmare granskning ett spegeltrick. I praktiken bär euroländerna hela risken, men politikerna kan hävda åt sina väljare att de tvingat den privata sektorn att axla sitt ansvar.

Kiviniemi kritiserar

Cyniker frågar sig om inte Greklands garanti också är ett spegeltrick för väljarna. Greklands deposition är förvisso mindre än Finlands lånegaranti, eftersom den förväntas ge avkastning under en längre tid. Enligt Urpilainen ska pengarna främst placeras i riskfria AAA-värderade obligationer, med så stor avkastning som möjligt.

– IMF och EFSI (Europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet) lånar Grekland pengar, av vilket en viss del kommer till Finland och placeras vidare. Grekland får alltså inte alls tillgång till pengarna som landet lånar. Det är diskutabelt om det över huvud taget lönar sig att låna Grekland den summan, säger oppositionspartiet Centerns ordförande Mari Kiviniemi till FNB.

Finlands position

De andra euroländerna måste ännu godkänna Finlands särarrangemang med Grekland. Det har spekulerats om att Finland skaffat sig ett rykte som käringen mot strömmen i EU-kretsar med att ställa villkor för sin medverkan i stödpaketet.

– Förhandlingarna med Grekland har varit transparenta och jag tror inte vår ställning försämras, säger Urpilainen.

FAKTA: Lånegarantier, inte lån

• I somras kom euroländerna överens om ett nytt stödpaket till Grekland: euroländerna och IMF lånar Grekland ytterligare 109 miljarder euro via den tillfälliga stabilitetsmekanismen EFSI.

• De 110 miljarder euro som Grekland beviljades i lån förra året räckte inte för att grekerna ska kunna betala sina räntor och amortera sina lån. Greklands statsskuld uppgår till 330 miljarder euro,

• Utöver stödpaketet uppmuntrar euroländerna privata fordringsägare att byta ut sina grekiska statsobligationer till nya, som förfaller till betalning först om 15 eller 30 år. I gengäld erbjuder euroländerna lånegarantier för de nya statsobligationerna. Euroländerna har som mål att statspapper till ett värde av 135 miljarder euro byts ut. Den privata sektorns andel blir 37 miljarder euro.

• Finlands andel av det nya stödpaketet är oklar. Finlands andel av det första stödpaketet till Grekland är 1,48 miljarder euro, av vilket 890 miljoner euro utbetalats.

• Euroländerna lånar inte Grekland pengar nu, utan går i borgen för Greklands lån via den Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten. Finland och de andra euroländerna måste täcka eventuella kreditförluster ifall Grekland inte kan sköta sina åtaganden.