Invandrare har stort förtroende för nordiska myndigheter

Invandrare har ett högre förtroende för myndigheterna och det politiska systemet i Norden än vad medborgare som växt upp i Norden har, säger forskaren Per Strömblad.

– Förtroendet är stort även om invandrare inte engagerar sig eller deltar i politiska sammanhang i lika hög grad som övriga medborgare, säger Strömblad som forskar i demokratifrågor på medborgarnivå vid Institutet för Framtidsstudier i Stockholm.

Inför statsvetarkongressen Nopsa i Vasa har han forskat i invandrares förtroende för det politiska systemet och den offentliga förvaltningen.

En av orsakerna tror Strömblad är att invandrares referenspunkt är en annan än vad de som växt upp i den nordiska kulturen har. Invandrare tenderar ha haft sämre förhållanden i hemländerna, vilket leder till att de har högre förväntningar gällande de nordiska förhållandena.

– Internationellt ses de nordiska länderna som korruptionsfria och rättvisa länder. Det här ger invandrare positivt förtroende gentemot det offentliga och demokratin, säger Strömblad.

Internationella ryktet påverkar

Att de nordiska länderna berömmer sig för att vara korruptionsfria har också nackdelar. Med tiden planas invandrares förtroende ut.

– Med tiden avtar invandrarnas positiva syn. Efter 15–20 år ligger förtroendenivån på samma nivå som en infödd medborgares, säger Strömblad.

Enligt Strömblad har man inte kunnat visa att det beror på diskriminering eller rasism. Han tror att orsakerna till fenomenet är andra.

– Efter att invandrare blir mer integrerade i samhället lär de sig hur det nordiska systemet fungerar. En del av att engagera sig i samhällsdebatten är att vara kritiskt inställd. Det här gör att förtroendet gentemot samhället sjunker samtidigt som de blir mer skeptiska till det, säger Strömblad.

Det att invandrarnas tillit till samhället och politiken sjunker till samma nivå som de övriga medborgarnas är inte negativt. Med det kritiska synsättet växer även det politiska engagemanget.

– Det tar tid att bilda de nätverk som behövs för att engagera sig politiskt. Invandrare har ofta inte medel till att engagera sig före de lärt sig skriva och tala värdlandets språk, eftersom de kunskaperna behövs för att bygga upp olika nätverk, säger Strömblad.

Integrationspolitiken viktig

Den tillit invandrare har till samhället påverkas av de lokala förhållandena. Ifall invandrare placeras i socialt belastade områden märks effekterna tydligt.

– Ifall invandrare placeras i områden där exempelvis arbetslösheten är omfattande tar det en betydligt kortare tid för dem att bli desillusionerade, säger Strömblad.

Det politiska klimatet inverkar även till en del, och de invandrarkritiska rösterna bidrar klart till hur det nordiska samhället uppfattas bland invandrare.

– Som motkraft till de hårt invandrarkritiska finns det både partier och organisationer som arbetar för att invandrare ska integreras i våra samhällen. De här krafternas välkomnande ger också bränsle till övriga som vill engagera sig, vilket höjer invandrarnas politiska engagemang, säger Strömblad.

– Vi ska inte glömma att invandrares tillit till det nordiska systemet är hög innan den sänks till den nivån som övriga medborgare finner sig på. Det här är inte något negativt–det skulle det vara ifall deras tillit fortsatte sjunka mot botten.