Britterna försöker förstå upploppen

De brittiska tidningarna fylls med analyser och spekulationer om vad som har orsakat våldet.

Frågan som många ställer sig är: om de som driver upploppen är upprörda över bristen på förbättringar i sina egna områden och för dem som bor där, varför förstör de då desamma?

Tar lyxvaror
Är det så som Time-journalisten Catherine Mayer funderar, att de som driver upploppen har så lite att förlora att de lika gärna kan förlora allt?

Guardian-skribenten Michael White noterar att sänkta utbildningsbidrag och förslag om att minska skatterna för höginkomsttagare kan ha fått många unga att känna det som att ingen bryr sig om dem–eller deras framtid.

Men samtidigt är det är inte mat, utan lyxvaror, som de unga har stulit i samband med upploppen. "Det här var ett ilsket upplopp, psykologiskt, inte ekonomiskt", resonerar han.

Samtidigt får polisen kritik för att den har etiketterat de berörda områdena som "no go-areas" och "därmed övergett den tysta majoriteten för ett liv i misär under hot om våld och brottslighet", skriver Guardian-skribenten John O'Connor som vill ha en starkare poliskår.

Likt 1980-talet
På tidningens ledarplats drar man i stället paralleller till 1980-talets upplopp. Precis som då har det nyss varit kungabröllop och ekonomin är i gungning. Platserna för upploppen är i stort sett desamma och förloppen snarlika. Även då var motsättningar mellan svarta och polis den tändande gnistan.

Men det finns skillnader. Då var polisen aggressivare och grundade sig på rasistiska stereotyper. Nu har både mycket förbättrats–inom polisen, i de svarta samhällena och även i Tottenham, enligt ledaren.

Många förklaringar är dock alltför lättvindiga konstaterar ledaren och slår fast att upploppen måste förstås på ett djupare plan–så att de kanske kan hanteras.