En del av finländarna är övervaccinerade

Situationen är bekant för många finländare: vaccineringskortet försvann redan i första flytten och sjukdomarna man lidit av har fallit i glömska. I armén blev männen vaccinerade – men mot vad?

Tuija Leino, specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd (THL), säger att det är lönlöst att börja gräva efter vaccineringsuppgifter i hälsocentralens källare i den gamla hemstaden.

Det egna födelseåret och könet är en bra kompass.

– Hälsovårdare kan på basis av födelseåret säga vilka vaccineringar som tagits, säger Leino.

Uppgifter om vaccin som tagits i vuxen ålder finns oftast på hemkommunens hälsocentral eller hos företagshälsovården. Alla bör vaccineras tre gånger mot stelkramp, difteri och polio samt ta två MPR-vaccin om man inte lidit av sjukdomarna.

Leino uppger att personer födda efter 1950-talet oftast har väldigt bra skydd, speciellt männen. De har tagit boostervaccination i armén eller civiltjänstgöringen.

– Många i den yngre generationen är snarare övervaccinerade men så är inte fallet med den äldre befolkningen, säger Leino.

Stelkramp av en rostörn

THL har regelbundet utrett antikroppar i finländarnas blod. Majoriteten av människorna i arbetsför ålder har fått så många boostervaccin att de har ett tillräckligt skydd mot stelkramp till 2020.

Den officiella rekommendationen är att vaccinet mot stelkramp ska förnyas med tio års mellanrum. Många har antikroppar i blodet mycket längre. I exempelvis Danmark ges stelkrampsvaccination med 20 års mellanrum.

Leino påminner om att det är individuellt hur länge vaccinet skyddar.

Första hjälpen ger stelkrampsvaccin om man inte kommer ihåg när man senast tagit den. Leino påpekar att man kan få stelkramp exempelvis av en rostörn.

Hon uppger att övervaccination inte kan skada.

– Nog ryms det antikroppar i blodet. En ettrig reaktion är möjlig men då kan man ta nästa vaccination om 20 år, säger Leino.