Svinspermier avslöjar sjuka hus

Med ett nästan öronbedövande oljud går en byggarbetare utrustad med en betongborr lös på tegelväggen vid Kvarnbackens skola i Borgå. Eftersom skolbyggnaden som stod klar år 1953 byggdes utan taköverhäng har det nerdroppande vattnet i årtionden sugits in i värmeisoleringen genom väggen. Även källarvåningen och delar av taket har drabbats av fukt men nu ska allting bort, kvar blir bara betongstommen.

– Man får nästan ont i magen av att komma hit, vi har haft barn i skolan i sammanlagt tolv år men det senaste året har varit det tyngsta någonsin, säger Marina Grönroos, mamma till bröderna Joakim och Linus som i höst börjar i fjärde respektive andra klass.

Att något inte står rätt till med inneluften i byggnaden har de som jobbar i skolan misstänkt i flera år men under hösten 2009 och våren 2010 tillspetsades situationen då man upptäckte ett takläckage och flera elever och medlemmar av personalen insjuknade.

– Joakim hade fyra gånger i fjol veckolånga perioder med stegring. Det påminde om vanlig flunsa men då han är hemma blir han inte sjuk. Själv var jag sjuk i flera dagar efter skolans julfest i fjol, och jag har hört om föräldrar som får andningssvårigheter bara av att röra barnens skolväskor, säger Marina.

Borgå stad beslöt sig för att försöka förbättra inneluften fram till skolstarten 2010 genom en mindre reparation. En större renovering skulle genomföras stegvis och undervisningen i skolan skulle fortsätta.

Marina och andra föräldrar hade hoppats på att staden i stället skulle beställa baracker som ersättande lokaler. I det gamla skolhuset ville de inte stanna.

– Det var en kalldusch då vi på hösten i fjol fick höra att de inte ens var beställda, säger Marina.

Att reparationen inte fungerade klarnade snabbt: inom två veckor började de som tidigare lidit av den dåliga inneluften att på nytt uppvisa symptom.

Människoförsök i byggnader

Det finns ännu inga tillförlitliga metoder godkända av myndigheterna för att mäta om luften inne i byggnader kan vara skadlig för människan.

– Hälsoproblemen orsakas av ämnen som är mycket giftiga redan i väldigt små mängder. Det har nyligen utvecklats nya instrument för att över huvud taget kunna mäta dem, säger mikrobiologen och forskningsledaren Mirja Salkinoja-Salonen vid institutionen för livsmedels- och miljövetenskaper vid Helsingfors universitet.

Mätningsmetoderna är gjorda för att mäta hur byggnaderna mår, inte för att fastställa några hälsorisker. Salkinoja-Salonen säger att det därför tyvärr hela tiden pågår människoexperiment.

– Då en byggnad står klar kan man endast mäta det tekniska skicket. För att utreda inverkan på hälsan släpper man in människor och ser hur det går. Så tycker jag inte att det borde vara.

– Det är mycket svårt för människor att få rättvisa då deras sjukdom beror på byggnader. Det är ett stort problem, det finns så många verkligt sjuka människor, säger Salkinoja-Salonen.

Lovande forskning

Salkinoja–Salonen leder en forskargrupp som inom ramen för Arbetarskyddsfondens forskningsprojekt har arbetat för att ta fram en metod för att kunna mäta toxinhalterna i inneluften och fastställa vilka mängder som är skadliga för hälsan. Man har utvecklat ett test där man utgående från hur svinspermier reagerar på inneluften kan sluta sig till hur farliga toxinerna i luften är.

– Vi granskade 156 olika prov från 36 fastigheter, både sådana där invånarna visade symptom och där de var friska. Testet fungerar bra och forskningen fortsätter. Metropolilab-laboratoriet utförde testet parallellt med en del av proverna och validiteten är god.

Salkinoja–Salonen säger att man även utvecklar ett test med njurceller från svin vilket väntas ge ny kunskap om hur toxinerna i luften inverkar.

På Tillstånds- och tillsynsverket för social och hälsovården, Valvira, som är den aktör som ska godkänna nya mätmetoder, säger överinspektör Pertti Metiäinen att Salkinoja-Salonens resultat verkar lovande.

– Det ser ut att kunna bli ett bra verktyg för att kunna mäta hälsoeffekterna, vilket vi i dagsläget inte kan göra tillförlitligt. Vi måste ännu få mer forskning om metoden, men jag tror att testet kanske kan tas i bruk inom ett eller två år.

Sköta om byggnaderna

Metiäinen säger att hur bra toxintestet än kan komma att fungera är det ändå bara en metod för att mäta skadan då den redan är skedd.

– Det handlar om så enkla saker som att man till exempel borde reparera ett takläckage genast då det upptäcks, men tyvärr förekommer det nonchalans och slarv. I en del byggnader har man redan i byggskedet varit för optimistisk och räknat med att inget går fel. Men då till exempel ett vattenrör springer läck samlas vattnet i konstruktionerna.

Forskningsprofessor Aino Nevalainen på Institutet för hälsa och välfärd, THL, säger att vartannat skolhus lider av skadlig inneluft enligt de mest pessimistiska uppskattningarna.

– Jag tror att en mer realistisk siffra ligger kring 30 procent av skolorna, men problemen utsträcker sig även till det övriga byggnadsbeståndet. Men skolhusen är i flitig användning och tyvärr verkar underhållet av dem i många kommuner inte vara på samma nivå som på övriga kommunala byggnader.

Nevalainen säger att det årligen registreras omkring ett hundra fall av yrkessjukdomar inom hälsovården och utbildningen som har att göra med dålig inneluft. Men mörkertalet anses vara stort.

Ett år för sent

I Borgå tömdes Kvarnbackens skola den första mars i år och eleverna och lärarna fick tillfälliga lokaler i väntan på att barackskolan slutligen skulle beställas. Marina och hennes man Niklas Grönroos följer tillsammans med projektchef Tony Lökfors från Borgå stads lokalitetsledning med hur barackerna ställs upp på skolans idrottsplan.

– Det här ser ju bra ut som en tillfällig lösning, men tyvärr är det ett år för sent, säger Marina då hon stiger in i en av de nästan färdiga baracklängorna.

– Och om man vill vara elak kan man säga att inom den privata sektorn finns problemen till för att lösas men på kommunerna finns de till för att skjuta över på någon annan, säger Niklas.