Breiviks syn på kristendom upprör teolog

När det blev klart att Anders Behring Breivik publicerat ett 1 500 sidor långt manifest om sina tankegångar, satte sig teologie doktor Patrik Hagman vid Åbo Akademi ner för att läsa vad massmördaren hade att säga.

En motstridig verklighetsuppfattning växte fram.

– Han säger sig vara kristen och försvara kyrkan. Som teolog och kristen blir jag upprörd. Den idé om kristendom han har är något slags romantiserad variant av en medeltida korstågskristendom, säger Hagman.

Hur ser du på kristendomens kärleksbudskap i förhållande till Breiviks tankar om att frälsa Europa genom att döda?

– I kristen tradition finns två syner på våld. Den ena tar helt avstånd från våld, den andra talar om det berättigade i att försvara sig själv eller annan oskyldig part. Här krävs minsta möjliga våld och att inga oskyldiga drabbas.

Enligt Hagman kommer Breivik inte ens nära kristendomens tankar här.

– I kristendomen är våldet något att komma loss från. Orsaken till att Breivik alls talar om kristendom är att han kommit i kontakt med radikala serbiska grupperingar. De är religiösa på ett helt annat sätt än vad någon är i Norge och det är den vägen Breivik dragits in i religiöst motiverat motståndstänkande.

”Kulturellt kristen”

I manifestet definierar Breivik sig som kulturellt kristen. Hagman läser texten som en sökares krumsprång.

– Det är inte så viktigt för honom att vara personligt engagerad, men han behöver en gemensam nämnare som kunde ena Europa. Kristendomen blir ett sätt att berättiga en nationalistisk tanke, men eftersom han är mot nynazismen och för Israel så kan han inte grunda sin nationalism på ras. Det ironiska är att han skapar en idé om kristendomen som passar som hand i handske i det liberala och mångkulturella samhälle han vill motarbeta. Det blir en paradox.

Efter det besinningslösa dödandet växer kraven på strängare kontroll av kemikalieförsäljning, strängare vapenlagar och ett mer övervakat internet. Hur ser du på det?

– Det enda Breivik misslyckades med var att få tag på vapen på kriminell väg. Hans försök att få tag på en AK 47:a i Prag floppade totalt och så måste han ty sig till det som är lagligt. Hans fall verkar visa att vi behöver strängare kontroll, men det är en sorts snabblösning. Den allvarligare frågan handlar om hur den här mannen motiverar sig. Breiviks sätt att tänka är ju lögnaktigt, och som alla fungerande lögner bygger det på halva sanningar. Hans radikalisering växer ur en frustration över vårt nordiska samhälle.

Hagman plockar fram ett exempel.

– Den officiella sanningen är att vi styrs av folkvalda politiker, men den verkliga makten finns hos företagsledare och tjänstemän. Unga människor ser att det som lärts ut om demokrati inte stämmer och börjar söka sina sanningar på annat håll. För Breivik har hotet från islam blivit det som ligger bakom alla lögner. Det har blivit hans sanning.

”Lyssna på frustrationen”

Efter att ha läst de delar av manifestet som handlar om kristendomen säger Hagman att Breivik byggt en bild av kristendomen som ändå mest ser ut som en spegel av islam.

– Det blir mest tydligt när han funderar kring martyrskap och diskuterar vad man kan räkna som martyrdöd. Är det martyrdöd om han skjuter sig själv efter dådet, frågar han.

Enligt Patrik Hagman kan man se hur ett liberalt samhälle, där alla ska hitta sin egen sanning och ingen får lägga sig i en annans världsbild, skapar osäkerhet.

– Vi borde ta folks frustration på allvar. Det kan låta hårt att säga så, men fanatism uppstår i ett samhälle som saknar gemenskap och tradition. Vi måste göra gemenskap till ett centralt värde i stället för vinst och njutning. I dag saknas den bredare gemenskapen runt oss. Allt bygger på kärnfamiljen och om mamma och pappa inte orkar så finns ingen.

Hagman säger att nationalism inte duger för att skapa fredlig gemenskap.

– Nationalism är en för abstrakt tanke.

När World Trade Center-tornen rämnade talade vi mycket om islams roll och jihad, sökte förklaringar i religionen, medan strålkastarna nu riktas på personen Breivik och inte så mycket på kristendomen. Vilken sorts förklaringar borde vi söka?

– Islam har ofta fått fungera som förklaring till våld i modern tid. Det finns en starkt religionskritisk ådra som säger att precis all religion är ond. Andra får inte kristendomens kärleksbudskap att gå ihop med handlingen och söker svar i personligheten. Ja, han är en udda kuf. Han lade ju till exempel ner sitt företag för att spela datorspel i några år.

Hagman påpekar att det bland oss finns många avvikande personligheter med kapacitet till grymheter.

– Frågan är varför vi har ett samhälle där sådana drag inte upptäcks och korrigeras, där vi kan leva dubbelliv eller isolerat utan att någon lägger sig i.