Internet en delorsak när …det onda börjar kännas rätt

– Det har alltid funnits människor som Anders Behring Breivik men de är verkligt få och tidigare har de inte fått kontakt med varandra, säger barnpsykiatern Jari Sinkkonen.

Han syftar på internet som gjort det möjligt för personer med extrema åsikter världen över att hålla kontakt med varandra och få bekräftelse för sina tankar, hur sjuka de än är. Breivik var aktiv bland annat på islamkritiska nätsidor och Sinkkonen säger att man borde stoppa hatiska inlägg eftersom skribenterna via dem ger näring åt varandra.

– Efter våra inhemska skolmassakrer fanns det inlägg där förövaren kallades en loser eftersom han fått livet av bara tio personer. Då kan det finnas någon som tänker att ”jag kan minsann skjuta ännu fler”. Om hatskrivelserna på internet hade en uppviglande effekt i Norge är en intressant fråga, men jag anser att de hade. Utan dem skulle han kanske tagit livet av sig själv eller gjort något i mindre skala i ett köpcentrum till exempel.

Vad som förundrar Sinkkonen är varför massmorden ökat i västländerna under de senaste årtiondena. Han säger att materiellt välstånd förbättrar människans psykiska välmående men bara till en viss punkt.

– Efter det uppstår det många människor med tomma sinnen som känner att de varken har någon betydelse eller hör hemma någonstans. I sina försök att fylla den här tomheten behöver de allt mer extrem stimulans. Därför har vi satanism och människor som skär sig själva. De vill kunna känna något.

Sinkkonen säger att alienering från allt socialt umgänge kan leda till att man i extrema rörelser finner en falsk känsla av gemenskap. I Breiviks fall handlar det ändå om mer än utanförskap och ilska. Sinkkonen kallar honom en psykopat, en människa med personlighetsstörning.

– Han hade planerat attentatet sedan 2009, det var ett kallsinnigt, målmedvetet massmord som han i sitt sinne trodde skulle leda till en revolution. Det var en gärning av en sjuk människa, händelsen kan inte kopplas till diskussionen om utslagna unga män.

Behovet av en ledare

Generalsekreterare Mirjam Kalland på Mannerheims barnskyddsförbund säger att extrema rörelser drar till sig personer med sociala och psykiska problem, men påminner om att av dem är det verkligt få som kan begå våldsdåd som det i Norge.

Men vad är det då som lockar människor till de här grupperna?

– Människan är ett flockdjur som vill ha en ledare. Under sin uppväxt behöver pojkar män som de kan idealisera – pappor, bröder eller idrottare. De flesta vill ha goda ideal men en del dras till de destruktiva. Forskning visar att de saknat en faders- figur i barndomen. Om man känner sig besviken på livet kan man känna gemenskap i grupper med tvivelaktiga moraliska åsikter.

För personer som har problem med att hantera världens komplexitet, att alla fenomen har olika sidor, kan känna dragning till grupper som erbjuder enkla lösningar på svåra problem.

– För barn är allting svartvitt, förmågan till abstrakt tänkande utvecklas i tolvårsåldern. Det ser ut som om en del individer aldrig uppnår den här nivån. För dem kan det kännas lättare att gå med i en grupp man kan sammansmälta med. Man behöver inte mod att tänka själv, det blir ”vi” i stället för ”jag”. Utanförskap. Människor som känner att de inte har någon betydelse kan söka gemenskap i destruktiva grupper.

FAKTA:

• Psykopati är en personlighetsstörning som karaktäriseras av en brist på grundläggande sociala färdigheter och känslor som medkänsla och empati.
• Psykopati förekommer betydligt oftare hos män än kvinnor och anses ha samband med en låg halt av stresshormonet kortisol kombinerat med en hög halt av dominanshormonet testosteron.
• Hos män tar sig psykiskt illamående ofta uttryck i aggressivitet medan kvinnor i allmänhet vänder illamåendet mot sig själva i form av självdestruktivitet.