Grekland får 158 miljarder

Vid tiotiden i går kväll kom beslutet om att stödpaketet äntligen sytts ihop.  Enligt Italiens premiärminister Silvio Berlusconi  ligger den sammanlagda stödsumman på 158 miljarder euro, varav euroländernas och IMF:s andel är 109 miljarder. Summan förhöjdes från den preliminära siffran på kring 100 miljarder för att bättre komma åt det svåra ekonomiska läget. Det är första gången som privata långivare är med i ett stödpaket.

–Idag har vi fattat tre viktiga beslut som vi alla stöder till fullo. Vi har gjort den grekiska skuldsituationen mer hållbar, vi har skridit till åtgärder för att krisen inte ska sprida sig och vi har förbundit oss vid att förbättra krishanteringen i euroområdet, sade EU-kommissionens ordförande Herman van Rompuy.

Enligt Sarkozy har ledarna i euroområdet bestämt sig för att hitta ett sätt att rädda Grekland från att gå i konkurs.
Tyskland och Frankrike kommer inom de närmaste dagarna att föreslå en helhetsgranskning av eurosystemet på grund av den ekonomiska krisen i Grekland.

Finland måste kompromissa
Flera länder fick ge avkall på sina krav, däribland Tyskland och Finland. Enligt uppgifter fick Finland däremot igenom de viktigaste punkterna gällande privata sektorns stöd – hur det gick med kravet på garantier var ännu oklart när den här tidningen gick i tryck.
Armvändningen gällde ett utkast som innebär att återbetalningstiden för Grekland och de övriga krisländernas lån förlängs från 7,5 år till 15 år. Det beslöts även att räntan sänks från 4,5–5,8 till 3,5 procent.

Paketet, som tidigare under dagen ledde till uppsving på börserna och en höjd kurs för euron, har bakats ihop av den tyska förbundskanslern Angela Merkel och den franske presidenten Nicolas Sarkozy efter ett maratonmöte på sju timmar under onsdag kväll. Överenskommelsen betyder också att bankskatten, som Frankrike stött, uteblir ur paketet. Den europeiska kommissionen övervägde att använda bankskatten för att samla in kring 10 miljarder euro per år för att finansiera lånen till krisländerna.

Krisfonden får mer pondus
En av de viktigaste punkterna i det överenskomna avtalet är att EU:s krisfond EFSF (Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten), expanderas för att bättre kunna tackla kriser i framtiden.
Planen är att använda den europeiska krisfonden för att lappa glappet då den grekiska skulden rullar in i långsammare takt än tänkt. Tanken är också att EFSF skulle vara beredd att köpa upp grekiska stadsobligationer från investerare, vilket på lång sikt kan hjälpa länder som Portugal.
Enligt uppgifter fanns tyska Deutsche Bank och franska BNP Paribas på plats i början av mötet och diskuterade vad de kunde erbjuda, men detaljerna är ännu oklara.

Källor: BBC, FNB, Reuters, TT