Kraftiga vinstökningar väntas

– Vi räknar med att rörelsevinsten för de finländska börsnoterade företagen steg med 7 procent under det andra kvartalet jämfört med samma tid i fjol, om man lämnar bort Nokia. Då Nokia räknas med minskar däremot den sammanlagda rörelsevinsten med 7 procent, säger Harri Taittonen, chefsanalytiker vid Nordeas.

Under veckan publicerar över tjugo finländska storföretag sina resultat för årets andra kvartal vilket väntas ge en någorlunda bra helhetsbild av hur landet ligger. Eller snarare en helhetsbild över hur landet låg.

– Under det andra kvartalet verkade de flesta företag ännu i en miljö som präglades av långsam återhämtning. Så de senaste veckornas tilltagande ovisshet i euroområdet och USA kan börja synas först på resultatet för det tredje kvartalet.

Taittonen säger att det blir intressant att se hur mycket företagsledarna kommer att betona riskfaktorerna inom sina respektive branscher.

– Recessionen från 2008 är ännu i färskt minne så många kommer säkert att hänvisa till den tilltagande osäkerheten.

Han får medhåll av Henri Parkkinen som leder aktieforskningen vid OP-Pohjola.

– Osäkerheten kommer inte att synas så mycket i siffrorna då delårsresultaten presenteras utan kanske i kommentarerna gällande framtiden på kort sikt. Till exempel om kundernas beteende förändrats. Inom många industrigrenar har råvarupriserna gått upp och vi får se hur tillverkarna klarat av att flytta prisstegringen till konsumentprisen.

Skatter tynger Fortum

Energibolaget Fortums marknadsvärde har sjunkit från dryga 21 miljarder i maj till omkring 17 miljarder i juli. I dag förevisar bolaget sitt delårsresultat och på förhand räknade analytiker i en gallup sammanställd av Reuters med en vinstökning på nästan 11 procent till 376 miljoner euro jämfört med i fjol.

Vad som ändå tynger aktien är regeringsprogrammets skrivelser om att inga nya tillstånd för kärnkraftverk kommer att beviljas under regeringsperioden samt planerna på att undersöka möjligheterna till en windfall- och uranskatt.

– Fortum är ett stabilt bolag men placerarna avvaktar hurdana skatter som införs och hur de påverkar resultatet, säger Taittonen.

– Aktiekursen reagerar på förhand. Man får se hur företaget kommenterar planerna på windfallskatten. Allmänt kan man säga att placerarna den senaste tiden valt att minska på risktagningen, säger Parkkinen.

Väntar nytändning

Trots de krisande euroländerna och skuldtaksdiskussionen i USA väntas ekonomin ändå fortsätta växa. Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, säger att man ändå i ljuset av den senaste utvecklingen får räkna med en svagare ekonomisk utveckling, åtminstone på kort sikt.

– Vårt scenario är ändå att vi inte är på väg mot en recession utan att ekonomin får ny fart i slutet av året.

Dragkampen om huruvida USA ska höja sitt skuldtak ser von Gerich mest som ett politiskt spel och tror att demokraterna och republikanerna kan nå en kompromiss då trycket från marknaden stiger.

De mörka molnen över euroområdet ser han ändå som mer stationära.

– Skuldkrisen i euroområdet kan vara ett problem en längre tid men nu måste man få fram en lösning som minskar tvivlet på att euroområdet kan splittras.

Stresstestet av de europeiska bankerna som publicerades i fredags kunde inte lugna tvivlarna men på torsdag gör ledarna i eurogruppen ett nytt försök då man samlas i Bryssel.

– Vi kommer knappast då heller att få ett slutligt svar men politikerna vill göra allt de kan för att hålla ihop euroområdet. Den senaste tiden har det talats mycket om Italien men jag tycker att den viktigaste frågan är hur det går med Grekland.

Bland annat i Tyskland och Holland har det höjts röster som krävt en utredning om hur den privata sektorn ska kunna ta en del av smällen av Greklands skuldbörda. von Gerich tror ändå på frivillighet.

– Det medför stora risker att ta till åtgärder som kräver att den privata sektorn ska ta på sig förlusterna i Grekland. Då kan kravet spridas till andra länder. Också Europeiska centralbanken motsätter sig att den privata sektorn är med på annan än frivillig basis.

– På kort sikt har vi många källor till osäkerhet och följderna för ekonomin blir värre om ovissheten fortsätter.