En kanslist vid Haartmanska sjukhuset tjuvläste närmare 200 patientjournaler. Foto: Lehtikuva.

Bättre övervakning avslöjade journalintrång

Enligt Valvira visar intrånget i patientjournalerna på Haartmanska sjukhuset att övervakningen har blivit betydligt bättre i och med elektroniska journalhandlingar eftersom man kan spåra vem som läst dem.

En tillfälligt anställd kanslist vid Haartmanska sjukhuset misstänks ha tjuvläst närmare 200 patientjournaler i fjol våras.

Incidenten avslöjades först när sjukhuset skickade brev till de patienter vars journaler utan lov öppnats av kanslisten.

Enligt medicinalråd Markus Henriksson på Valvira agerade Haartmanska sjukhuset föredömligt när de genast meddelade tillståndsmyndigheten om saken.

– De elektroniska journalhandlingarna är betydligt säkrare än pappersdokumenten som användes tidigare. Det är numera betydligt lättare och effektivare att följa med vem som går igenom journalhandlingarna eftersom användaren lämnar ett spår efter sig varje gång. Tidigare kunde sådana här fall inte upptäckas, säger Henriksson.

Sjukhusen kontrollerar regelbundet att inte missbruk förekommer, dels genom en intern kontroll av förmannen och del genom regelbunden urvalsundersökning där man ser närmare på suspekta fall. Enligt Henriksson sker missbruk av patientjournalerna oftast på grund av nyfikenhet.

– Det är sällsynt att man gör den här typen av intrång för att använda informationen för andra brott. I ett fall var det fråga om en person som misstänks ha använt sig av den ena partens hemliga sjukjournal under en rättstvist om omvårdnad av barn, i ett annat fall en sjuksköterska som ändrat på en patients läkemedelsdos för att själv kunna ta den extra mängden, säger Henriksson.

Borde man då skärpa rätten till tillgång av journalerna?
– De läses av sjuksköterskor, närvårdare och sekreterare som i det här fallet, som måste läsa dem för att kunna göra sitt jobb. Det är alltså omöjligt att begränsa tillgången endast till läkaren utan att patientsäkerheten blir lidande, säger Henriksson.

Till kanslistens arbetsuppgifter hörde att gå igenom patientjournaler och han hade därför rätt till ett omfattande material. Enligt överläkare Jukka Toivonen väcktes misstankarna först när man märkte att han också gick igenom andra journaler än som hörde till hans arbete.

– Vem som helst kan göra sig skyldig till sådant. Vi informerar alla om de allvarliga följder missbruk leder till. Orsaken till att det dröjde så länge innan vi kunde informera de berörda patienterna var den att vi var tvungna att gå igenom tusentals elektroniska patientjournaler för att utreda vilka han snokat i, säger Toivonen.

Han tror inte heller att det går att skärpa tillgången till sjukjournalerna utan att patientsäkerheten äventyras.

Tror du att det finns en risk att patienter härefter inte vågar godkänna att deras patientuppgifter får användas av andra inom sjukvården?
-  Jag hoppas att fallet inte leder till det.  De som blir lidande är i så fall tyvärr patienten. Vården försvåras om man skärper byråkratin ytterligare, säger Toivonen.

Enligt kriminalinspektör Markku Nisula vid Helsingforspolisen är utredningen av fallet på slutrakan. Polisen hör ännu offren och straffet beror på om de yrkar på ersättning eller straff.

– I det här fallet är det frågan om antigen förseelse eller brott mot personregister, säger Nisula.

Det sägs att motivet är nyfikenhet. Har hon känt patienterna eller har det varit frågan om kändisar?
– Sådana kopplingar är det lätt att göra. Tyvärr kan jag inte gå närmare in på det här. Målet är att utredningen blir klar i höst.

Vanligt med tjuvläsning

• Yle Uutiset berättade i tisdags att en tidigare anställd vid Haartmanska sjukhuset i Helsingfors misstänks ha tjuvläst 188 patienters sjukjournaler i fjol våras.
• Den anställda blev avskedad då intrånget upptäcktes.
• Valvira, dataombudsmannen och regionalförvaltningen utreder den här typen av fall.
• Enligt dataombudsman Reijo Aarnio börjar det vara besvärande vanligt med tjuvläsning av patientjournaler i mindre skala. Årligen leder hundratals fall till förundersökning.
• Som bäst planeras ett riksomfattande datasystem som väntas bli färdigt 2015. Enligt social- och hälsovårdsministeriet skärps patientens integritetsskydd