Foto: Karl Vilhjálmsson

Eftervården är bristfällig för fångar i Finland

Fångvården i Finland går från slutenhet till öppenhet. Öppna fängelser, samhällstjänst och övervakningsstraff blir allt vanligare straffpåföljder. Men eftervården haltar fortfarande efter, säger kriminalvårdsexpert Kauko Aromaa.

– Eftervården i Finland är väldigt bristfällig. Vi ligger efter både Sverige, Norge och Danmark. Tiden efter fängelset är en väldigt riskabel tid. Rehabiliteringen lyckas inte om den före detta fången inte får stöd och hjälp med att hitta arbete och bostad.

Enligt den nya fångvårdslagen ska varje fånge få en individuell plan som ska underlätta återanpassningen till samhället efter fängelset.

– Men det här fungerar inte på grund av resursbrist. Fängelsepersonalen klagar på att de är för få och saknar erfarenhet. Det händer mera på papper än i verkligheten, säger Kauko Aromaa, direktör för Heuni, Institutet för kriminalpolitik i Europa.

Mera öppenhet

Det håller på och sker en modernisering inom finländsk kriminalvård. Gamla galler och murar på slutna anstalter monteras sakta ner och ersätts med små, i regel mer öppna, enheter.

– Vi sparar en hel del pengar på de öppna alternativen - pengar som vi kunde satsa på eftervård i stället, säger Aromaa.

Notan för en fängelsedag på en sluten anstalt går loss på cirka 200 euro. På öppna anstalter kostar en fängelsedag cirka 160 euro. Samtidigt visar statistik från Brottspåföljdsmyndigheten att de som avtjänar samhällspåföljder har en mindre återfallsrisk än de som avtjänar ovillkorliga fängelsestraff.

Men är det inte riskabelt att låta brottslingar gå fria?

– Inget system är fullkomligt och felbedömningar förekommer. Men största delen av fångarna är ofarliga. De sitter inte i fängelse för att göra livet säkrare för allmänheten.

82 procent av placeringarna på öppna anstalter var lyckade i fjol. Fången återförvisades med andra ord inte till sluten anstalt. Det blev i fjol också ovanligare att fångar otillåtet avvek från en öppen anstalt.
I maj inleddes de första försöken med övervakningsstraff. Det innebär att fången övervakas med hjälp av en fotboja, är skyldig att stanna i sin bostad och att delta i sådan verksamhet som anvisas honom eller henne. Den dömde får inte använda droger eller berusningsmedel. Målet med övervakningsstraffet är att minska återfallsbrottslighet.

– Försöken med övervakningsstraff är ännu så färska att vi ingenting kan säga, men det är klart att den här typen av straffpåföljder är framtiden. I övriga Europa har man goda erfarenheter.