Lamt intresse för att ändra abortlagen

Bland de många utredningar som den nya regeringen lovar göra finns också en som gäller abortlagstiftningen. I regeringsprogrammet står att man ska sträva efter att minska antalet aborter, och att "Det undersöks om det finns behov av att ändra lagstiftningen om i vilken vecka man senast får göra abort." Spåren leder till Kristdemokraterna, som med ordförande Päivi Räsänen i spetsen har en striktare abortlagstiftning som en av sina hjärtefrågor.

Men om det verkligen blir någon skärpning är en annan sak. På regeringspartnerna låter det som om skrivningen finns med närmast för att glädja KD.

– Bakgrunden till skrivningen har att göra med att det finns hela sex partier i regeringen. Samlingspartiet har för sin del inget behov av att ändra på den nuvarande lagstiftningen. Men en utredning kan förstås göras, säger vice gruppordförande Lenita Toivakka (Saml).

Toivakka var med om att skriva ihop regeringsprogrammets avsnitt om välfärdspolitiken, där också skrivningen om aborter finns.
– Vi har hört experter, och det har inte kommit fram någonting som tyder på att det behövs en justering av gränserna. Det finns mycket större och viktigare saker att åtgärda inom social- och hälsovården.

Inte politisera
Omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson (SDP), som är den minister som har hand om ärendet, tycker målet att minska antalet aborter är bra. För övrigt är hon föga entusiastisk.
– En utredning om gränserna görs då det en gång skrivits in i programmet. Sedan får vi diskutera.

Den finländska abortlagstiftningen hör varken till de mest liberala eller de mest konservativa i Europa. Guzenina-Richardson är orolig för vad en skärpning kunde få för följder.
– Skulle en skärpning leda till fler illegala aborter, som kan vara farliga för hälsan? Den frågan är ingen liten bisak. I länder med en restriktiv abortlagstiftning sker sådant, och det är inte en utveckling vi vill ha i Finland.

Liksom De grönas Pekka Haavisto i riksdagens debatt om regeringsprogrammet varnar Guzenina-Richardson för att politisera frågan. Haavisto sade i De grönas gruppanförande att skrivningen gärna hade kunnat strykas ur regeringsprogrammet.

Inte för ros skull
Kristdemokraternas gruppordförande Peter Östman är däremot nöjd med att saken utreds.

– Motivet till att tillåta aborter till och med vecka 24 har väl varit att man då kan undersöka om fostret har något handikapp. Också handikapporganisationerna har reagerat på det här, som om det var en signal om att handikappade har mindre värde.

Bland de sena aborterna som utförs i graviditetsvecka 20–24 finns ändå inga lättvindiga aborter, försäkrar specialistläkaren Miila Halonen vid Väestöliitto.

– De sena aborterna är mycket ovanliga och görs bara av ytterst vägande skäl. Oftast handlar det om att fostret har en allvarlig sjukdom som skulle leda till döden vid födseln eller senast några dagar senare. Friska barn aborteras inte i vecka 24, de här aborterna görs inte för ros skull.

KD-ordföranden Päivi Räsänen, själv läkare, vill också ha in en skrivning i lagen om att läkare och vårdpersonal ska ha rätt att vägra utföra eller delta i aborter.

– Själv ser jag det som så att vi har en mycket detaljerad lagstiftning som reglerar aborter, och för den som utbildat sig till läkare hör det liksom till tjänsteplikten att sköta också de här uppgifterna i enlighet med lagen. Visst kan man ju komma överens skilt med arbetsgivaren om att slippa, men man undrar ju om en sådan person verkligen gjort rätt yrkesval, kommenterar Halonen.