Hålla husen i skick kostar skjortan

– Trenden är tyvärr den att skötselkostnaderna stiger, säger disponent Tom Siljamäki på disponentbyrån Westerstråhle & Co.

Det betyder att bolagsvederlagen, alltså den månatliga avgift man betalar för att täcka husets allmänna kostnader om man äger en aktielägenhet, också stiger.

– Skötselavgifterna för fastigheter har ökat med cirka 10 procent i år och därmed höjs även bolagsvederlagen i samma utsträckning, säger juristen Kristel Pynnönen på fas­tighetsförbundet.

Orsakerna till höjningen är framför allt snön de senaste två vintrarna som har inneburit överväldigande uppgifter för husbolagen. Förutom den omfattande snöröjningen har många lägenheter också drabbats av fuktskador på grund av snön. I många husbolag höjs vederlagen i efterhand för att täcka kostnaderna som uppstått under vintern.

– Eftersom bolagsstämmorna, där vederlagen fastställs, oftast hålls på våren räckte de gamla vederlagen inte till för att tackla den hårda vintern, säger Kristel Pynnönen.

En del husbolag ordnade en extra bolagsstämma för att höja bolagsvederlagen medan andra tog lån för att klara vintern och höjer vederlagen i efterhand för att betala tillbaka lånet.

– I många fall handlar det om att täcka gamla kostnader.

Inte bara snö

Energikostnaderna har inte direkt minskat den senaste tiden och det har inte heller fastighetsskatten. Kristel Pynnönen säger dessutom att revideringen av energiskatten är något som redan syns i rullorna.

– Många husbolag har börjat utreda möjligheterna med exempelvis jordvärme.

Förra sommaren trädde en ny lag för bostadsaktiebolag i kraft. Juristen Marina Furuhjelm på disponentförbundet ser ett klart samband med lagen och ökande kostnader.

– Den nya lagen kräver att styrelsen planerar mera långsiktigt för husbolagets reparationer. I och med att faktiska femårsplaner görs upp tror jag att många kommer att förverkliga exempelvis fasadrenoveringar och rörreparationer de närmaste åren.

Det finns ändå inte orsak att bara befara höjningar av bolagsvederlagen för all framtid. Om renoveringar planeras i tid blir helhetskostnaderna lägre.

– En skada blir billigare att åtgärda om den åtgärdas innan den har uppstått, säger Marina Furuhjelm.

Svårare få styrelsemedlemmar

Striktare miljöbestämmelser kommer också att ställa hårdare krav på nybyggen och reparationer. Efter 2012 kommer lagen antagligen att kräva att fönstren isoleras bättre och vattensparande kranar installeras i nya hus.

– Men i det långa loppet kommer det här förstås att innebära en del inbesparingar i energikostnaderna, säger Marina Furuhjelm.

Sedan förra sommaren då den nya lagen för bostadsaktiebolag började gälla har det blivit allt svårare att få frivilliga att ställa upp i husbolagets styrelse. Marina Furuhjelm säger att hon är förvånad över den här utvecklingen.

– Att det blir svårare och svårare att få frivilliga till styrelsen har varit ett klart budskap från våra medlemmar. Men egentligen innebär den nya lagen inget större ansvar för styrelsen än den gamla. Inte ur en jurists synvinkel i alla fall. Däremot kanske många inte förstod sitt ansvar på samma sätt utgående från den förra lagen.

Det har blivit så svårt att få tag på frivilliga styrelsemedlemmar att det går att göra business på problemet.

– Sedan juli förra sommaren har vi märkt en ökad efterfrågan på våra tjänster, säger Mari Vuorela på företaget Akha som förmedlar profes­sionella styrelsemedlemmar till husbolagens styrelser. Något som naturligtvis innebär ytterligare kostnader för husbolagen.