Foto: Benjamin Suomela

Högljudda smällar i Jollas granskas

Nyårsafton året om eller ett gissel som plågar både människor och djur? Vasa förvaltningsdomstol besökte i går bostadsområdet Jollas på Degerö för att lyssna på smällarna och smattret från skjutövningarna i Sandhamn.

– Mina damer och herrar, jag ber om tystnad. Nu spränger vi bandminan, säger kapten Jouni Kaunismäki och via sin radiotelefon ger han ordern till eldledaren.

– Ketola, bandminan kan sprängas.

Kaunismäkis uppmaning till tystnad ter sig något överflödig då ljudet av krevaden några sekunder senare rammar lyssnarnas trumhinnor. Smällen då tio kilo sprängämnen detoneras är så påträngande att den inte går obemärkt förbi någon.

Vi befinner oss i Thor Lindroos trädgård vid Knysvägen i Jollas. På plats är förutom representanter för försvarsmakten även Vasa förvaltningsdomstols män och kvinnor samt ombud för NTM-centralen i Nyland och Helsingfors stads miljöskyddsmyndighet. På Sandhamn avlossas olika vapentyper en efter en och bland annat utgående från hur bra smällarna hörs på Jollas ska förvaltningsdomstolen ta ställning till ändringssökandena som gjorts gällande NTM-centralens tvångsförvaltningsbeslut från slutet av 2010.

– I lugnt väder hörs smällarna bättre, vinden inverkar mycket, säger Lindroos.

– Och i vanliga fall handlar det inte om en knall då och då utan de skjuter i serie, fortsätter han.

Förutom försvarsmakten övar även sammanlagt elva reservist- och skytteföreningar på Sandhamn. Fram för allt dessas övningspass kan enligt Lindroos infalla sent på kvällarna och på veckoslut.

Att få höra hur skjutningarna låter i verkligheten ger domstolsrepresentanterna en bättre bild av situationen än att bara läsa decibeldiagram.

– Det här är mycket upplysande, pappren säger inte allt. Vi besöker alltid de platser vi ska fatta beslut om då det behövs, säger Reijo Hellman, lagfaren förvaltningsdomstolsdomare.

Intressekrock

Något förenklat kan man säga att skjutningarna i Sandhamn ställer skyttarnas och Jollasbornas intressen mot varandra. Lindroos som tagit sig en hög profil i frågan oroar sig för att smällarna stör invånarnas vardag i den grad att det till och med kan leda till en massflykt.

Överste Jukka Valkeajärvi, kommendör för Gardets Jägarregemente, å sin sida förklarar situationen ur försvarsmaktens synvinkel.

– Vår lagstadgade uppgift är att försvara huvudstadsregionen. Vi utbildar tvåtusen beväringar varje år och vi har ett bra myndighetssamarbete med polisen och gränsbevakningen. Om skjutövningarna nu begränsas kan vi inte längre fullfölja våra uppgifter. Men det är bra att förvaltningsdomstolen undersöker saken, vår verksamhet är öppen, så som det ska vara i en rättsstat.

Hannele Kärkinen, miljöingenjör på NTM-centralen i Nyland, förstår att skjutövningarna kan vara påfrestande för Jollasborna.

– Förutom smällarna från de tunga vapnen kan det säkert vara tungt att höra på maskingevärssmatter dagarna i ända.