”Finländarna måste jobba mer”

Sveriges ekonomiska sprinterlopp har fått finansminister Anders Borgs europeiska kollegor att kalla Sverige för Europas tigerekonomi.


Finansministern har satt upp ett ambitiöst mål om högst 5 procents arbetslöshet 2014. Statliga Konjunkturinstitutet gör bedömningen att det är möjligt att nå dit, om löneökningarna är högst 3,1 procent de närmaste åren.


På Konjunkturinstitutet är finländaren Juhana Vartiainen forskningschef. Numera får han dagligen frågan:

Varför växer Sveriges ekonomi så mycket snabbare än Finlands?

– Det finns ett väldigt enkelt svar. Arbetskraften växer i Sverige. Det gör den inte i Finland. Om de arbetade timmarna ska växa så måste arbetskraften växa. Det har inget att göra med investeringar, företagsklimat, den starka kronan eller kampanjer för att gynna inhemskt. Det handlar om utbudet på arbetskraft, säger Vartiainen.


– Sverige har inte hittat på någonting säreget eller originellt. Sverige har gjort saker ungefär som de ska göras, säger han.


Svenskarna jobbar längre än finländarna och Sverige har en större arbetskraftsinvandring.


Sverige stimulerade landets ekonomi kraftigt under finanskrisen och nu återhämtar sig ekonomin snabbt. Återhämtningen i Sverige är inte exceptionell.


– Många euroländer har skött sina angelägenheter så pass illa att Sverige nu framstår som ett mirakel, vilket det inte är.


Många fler jobbar
Den senaste veckan presenterade både Nordea och SEB sina konjunkturprognoser. Båda bankerna förutspår 4,5 procents tillväxt i år och fortsatt kraftig tillväxt nästa år. Efterfrågan på svenska exportvaror ökar kraftigt trots den starka svenska kronan.


– Sysselsättningen slår rekord. Aldrig har så många gått till jobbet som nu och det påverkar lönekraven i kommande avtalsrörelse, sade chefsekonom Annika Winsth vid presentationen av Nordeas konjunkturbarometer.


En del branscher varnar redan för att svenska företag har svårt att hitta personal med rätt kompetens.


– Vissa delar av exportindustrin är satta under press, men man ska inte sätta likhetstecken mellan export och sysselsättning. Det är bara så att sysselsättningen kommer att växa utanför industrin. Det behöver inte vara ett problem. Sysselsättningen i Sverige är inte beroende av hur stor exporten är. Den bestäms av hur bra arbetsmarknaden fungerar, säger Vartiainen.


– På den punkten måste jag ge lite beröm åt alliansregeringens reformer. Jobbskatteavdrag, nya regler för sjukskrivningar och nya regler för arbetslöshetskassan, allt detta bidrar till att utbudet av arbetskraft växer.
Skadar inte Finland


I Finland har den svenska tigerekonomin lett till att många fruktar att grannen suger till sig alla attraktiva investeringar.


– Det är lite naivt att tänka så. Världsekonomin är väldigt stor. Det finns gott om hungriga och ivriga investerare bara Finland ser till att det finns gott om arbetskraft och ett bra företagsklimat. Det är inte så att investeringar i Sverige går ut över Finland.


Kistorna fulla
Svenska statens budgetöverskott väntas växa till 10,5 miljarder euro i år och 7,2 miljarder euro nästa år. I ett läge när de flesta andra länder i Europa ökar sina statsskulder går Sverige i motsatt riktning.


Förklaringen är att Sverige fört en långvarigt ansvarsfull finanspolitik. I Sveriges riksdag är politikerna över block- och partigränserna eniga om att landet ska upprätthålla ett överskott i statsfinanserna, som över en konjunkturcykel motsvarar en procent av BNP. Överskottsmålet har styrt den svenska finanspolitiken rätt bra, det finns inga större strukturella problem och Sverige har inte ett hållbarhetsunderskott som Finland.


Har inte den regering som inom kort bildas i Finland en gyllene chans att rätta till det här?
– Principiellt har den en chans, men jag ser inga sådana åtgärder i partiernas ställningstaganden, avslutar Vartiainen.