Smutsigt vatten blir olja

På Kägeludden i Esbo sitter Kristoffer Juslin och räknar. Innan sommaren hoppas han att Finlands första så kallade konversionsanläggning för produktion av syntetiska bränslen ska stå klar i Forssa. Och gör den det är Juslins och företaget Ekoports ekonomiska problem lösta, för intresset för anläggningen är stort, liksom marknaden för både den och slutprodukterna.

Men än finns det en del hinder på vägen. Anläggningen i Forssa bygger på en tysk professors utvecklingsarbete, men professorn har inte kunnat leverera en slutlig, fungerande prototyp.

– Vi har själva jobbat på att utveckla nyckelkomponenten som vi nu ser kunde fungera. Men ännu finns det en del frågetecken att räta ut i processen. Vi vet ändå att systemet fungerar på annat håll, säger Juslin, vd för Ekoport.

Backar man några steg har Ekoport redan en fungerande anläggning för rening av slagvatten och smörjoljor från fartyg utanför Åbo. Omkring en tredjedel av den slagvattenvolym Ekoport tar emot kan tas till vara och användas som bränsle på nytt.

Volymerna i Åbo är enligt Juslin goda och företaget gör en god vinst på verksamheten där.

– Alla pengar går direkt till utvecklingsarbetet i Forssa, och där skulle vi behöva ekonomiskt stöd nu, säger Kristoffer Juslin.

Allt kan bli bränsle

Tanken är enkel. I en så kallad konversionsanläggning kan strängt taget allt avfall som innehåller någon form av kolväten omvandlas till olika bränsleprodukter. Det viktiga är enligt Juslin att förhållandet mellan de produkter som används är den riktiga, då kan processen klara sig till och med utan katalysator.

Men också på annat sätt går det att göra olja. Avfall, het olja och en katalysator i en höghastighetsturbin ger bränsle, allt från tjock olja till diesel. Ekoports anläggning kan förutom hushållsavfall använda till exempel gamla bildäck, träflis eller det renade slagvattnet från Åbo i sin process.

Priset på det producerade bränslet är inte heller högt, Juslin räknar med mellan 35 och 40 cent per liter. Det är bara en tiondedel av priset på till exempel Nestes palmoljebaserade biodiesel.

– Därför är det absurt att vi fått så lite stöd för vårt utvecklingsarbete, säger han.

I Forssa har Ekoport investerat omkring 6 miljoner euro och merparten av pengarna har företagets ägare ställt upp med. Bland dem finns familjeföretaget Rettig, Carl-Gustaf Ehrnrooth, Juslin själv, men också till exempel Jokioisten Maanrakennus, ett lokalt Forssaföretag samt en sammanslutning av ett antal tavastländska kommuner.

Löpande kostnader har företaget också hela tiden.

Stor potential

När anläggningen i Forssa är klar att använda är det meningen att inte bara tillverka syntetiska oljor, utan också motsvarande anläggningar för försäljning. Till exempel på Åland är intresset redan nu stort, omtalar Juslin.

– Vi kan sysselsätta hundratals personer i Forssatrakten i den här produktionen, säger han.

I det utvecklingsarbete som pågår just nu i Åbo samarbetar Ekoport med Åbo Akademi och har också ett samarbete med en norsk professor vid Trondheims universitet. Förhandlingar pågår dessutom i Tyskland om hur processens ursprungliga uppfinnare ska ersättas för den del av arbetet han har rätt till.

Intresse finns också för reningsprocessen av slagvattnet i Åbo. Den kan Ekoport komma att exportera till Sverige. Det finns inte så många alternativ för hur det kan tas om hand, påpekar företagets vd. Ekokem kan ta en del och till exempel Lassila & Tikanoja tar emot vattnet, men Ekoport har slutit direkta avtal med rederierna i Åbo och tar emot det de vill bli av med.

Katarina Koivisto