Jens Berg: Punktera vansinnet!

Blicken var kyligt frånvarande och ansiktsuttrycket arrogant oberört. Rubriken på Hbl:s förstasida i tisdags var: En massmördares blick.
Rättegången mot Anders Behring Breivik har fört med sig en engagerad debatt om hur medierna ska bevaka och uppmärksamma det som sker i tingsrätten i Oslo. Här på Hbl har vi fått en hel del respons på hur vi borde sköta fallet. Varför kallar vi honom massmördare och inte terrorist? Varför publicerar vi en närbild av hans ansikte? Varför ger vi honom den publicitet han vill ha? Varför uppmärksammar vi inte mord i Finland lika stort?
Det är för enkelt att endast bemöta frågorna med att vi inte vill ägna oss åt censur och att det är en tidnings uppgift att analytiskt spegla också den obeskrivligt grymma värld vi lever i. Det här stämmer, men gränsen till frosseri i grymhet är ibland hårfin.
Grunden för vår rapportering måste vila på kalla fakta: Breivik mördade 77 oskyldiga människor i en terrorhandling i vårt grannland. Handlingen är det vidrigaste som skett i Norden i modern tid.
Hans motiv till massakern finns i en parallell verklighet, som han tyvärr inte är ensam om att leva i. Breivik har likasinnade som åtminstone på ett tankeplan delar hans syn på världen. Extremrasister som ser hotbilder i allt det annorlunda.
När Breivik nu försvarar sina handlingar genom att argumentera för sin världsbild i rättssalen är det allas vårt ansvar att bemöta det med motargument, att öka den kollektiva medvetenheten och att punktera vansinnet. Om bevakningen av rättegången lyckas med det, så är det en delseger. Även om man helst skulle tiga ihjäl hans irrläror så skulle det troligen få motsatt effekt. Rapporteringen måste därför bygga på en ansvarsfull balans mellan öppenhet och kraftfulla motargument.
Den handlar om att lyfta blicken och att konsekvent jobba för ökad tolerans, men före det måste vi kollektivt kunna möta massmördarens blick utan att väja undan.