Vanda har fått nog av flygplansbullret

I Vinikby sydväst om startbana 1 på Helsingfors-Vanda flygplats flyger de stora planen strax ovanför trädtopparna. Utomhus kan man inte föra ett vanligt samtal i bullret. Inomhus skallrar fönstren när planen lyfter. Hos Klaus och Ulla Silfverberg har köksfönstret fått en spricka.

– Det är inte vi som slagit sönder fönstret. Att sprickan är på utsidan tyder på att det är flygplanen som orsakat det, säger Klaus Silfverberg.

Han har under årens lopp fört en resultatlös kamp med myndigheterna mot bullret. Klagomål, tidningsurklipp och kvitton finns samlade i tre pärmar. Kvitton för köpta öronproppar sparar han om det någon gång blir aktuellt med ersättning. Men det ser mörkt ut. Hittills har kampen mot bullret bara gett honom 1 000 mark i böter då han förlorat en process.

– Det som retar mest är när man somnar klockan 23 och fönsterrutorna börjar skallra klockan 24. Alla människor borde ha rätt till hemfrid. Här låter man en liten minoritet betala priset, det är odemokratiskt och orättvist, säger Silfverberg.

Han anser att invånarna har rätt att kräva ersättning för förlorad hemfrid och skador och att Finavia borde göra som på Arlanda och betala för ombyggnad av hus. Silfverberg ger inte många cent för stadens åtgärder. Staden är bara intresserad av planering och inte av hur folk sover, menar han.

Nu ser det i alla fall ut som om Silfverbergs kamp mot bullret går i linje med vad staden vill. Stadsplaneringsnämnden och miljönämnden har i brådskande takt den här veckan behandlat bullret och ställt krav på Finavia att kartlägga isoleringen av hus och ändra flygrutter. Frågan ligger på stadsstyrelsens bord på måndag. Bland annat vill staden att planen som startar norrut från bana 3 alltid flyger i samma båge, ungefär som en spårvagnslinje. Det skulle underlätta stadsplaneringen.

– Flygbullerkurvorna är alltid framme när vi tar planeringsbeslut. Vi planerar bostäder i områden med buller upp till 45 decibel. I områden där bullret överskrider den siffran planerar vi kontorsbyggnader, säger Göran Härmälä (SFP) i stadsplaneringsnämnden.

De gröna och Sannfinländarna har velat skärpa stadens krav ytterligare.

– Vi krävde en utredning om startbana 4 där användningsgraden är noll. Vi vill att man startar mot Tusby där det ligger ett industriområde. Det skulle minska bullret i Vanda, säger Marja Kyyrö (Sannf). Förslaget förlorade i omröstningen.

I miljönämnden ville De gröna utreda flygbegränsningar på startbana 1 nattetid enligt en snabbare tidtabell men förlorade i omröstning.

– Kravet om utredning godkändes även om den sker senare, konstaterar Hanna Valtanen (Gröna).

Enligt Vandas miljödirektör, Stefan Skog, har det under årens lopp förekommit ologiska vändningar i hur man riktar flygrutterna. För några tiotal år sedan då flygplanen flög rakt över Helsingfors byggdes det bostäder i Vandadalen, Mårtensdal och Myrbacka.

– Sedan krävde statsrådet att man inte flyger rakt över Riksdagshuset utan svänger mot västra Vanda där vi tre år tidigare byggt hus. Nu har vi hus byggda på 70-talet rakt under startbanan, säger Skog.

I Vasa förvaltningsdomstol ligger ett 30-tal överklaganden mot Finavias miljölov. Bland dem Vanda stads där man överklagar regionförvaltningsverkets beslut att ge Finavia rätt att utveckla flygverksamheten utan begränsningar.

– Vi kan inte bygga en stad så att någon om ett antal år kommer och säger att vi byggt höghusområden på fel ställe. Flygplatsen är en stor arbetsgivare i Vanda men vi vill att det skall finnas spelregler, säger Skog.

Han ser framför sig en besvärskarusell som fortsätter i Högsta förvaltningsdomstolen. I slutändan uppstår diskussionen om kompensation.

I praktiken är det fråga om isolering av nya fönster och byte av tunt plåttak till tegeltak. Stefan Skog hänvisar till att man ute i Europa kompenserar för flygbuller, men i den finska miljölagstiftningen ingår inte kompensationstanken.

– Vi har tagit upp detta i miljötillståndsbehandlingen väl medvetna om att det inte finns i lagen. I Finland har man alltid formulerat texten i tillstånden så att man kringgår problemen eller inte ger tillstånd. Vi har faktiskt diskuterat frågan på Miljöministerienivå men där vågade man inte ta i det. Nu föreslår vi kompensation igen fast vi har förlorat i den frågan redan en gång, säger Skog.

Han tycker det är dags för en större samhällelig diskussion.

Vid Finavia ställer sig miljödirektör Mikko Viinikainen oförstående till stadens krav.

– Vi landar inte så ofta nattetid på bana 1, och bana 3 fungerar redan maximalt, där finns inte så mycket att utveckla. Beträffande ersättningskravet så tillämpas det i Europa där hus isoleras dåligt. Här skulle det inte vara ekonomiskt effektivt, säger han.