Funkisstil på ESF-paviljong
- Så in i bomben fint att vi själva är häpna, säger projektledaren. Mark Musgrove om nybyggda Harrys paviljong på Pentala. Här får juniorseglarna sitt nya hem.
Seglar man förbi Pentala på Sommaröarna kanske man undrar över valet av arkitektur på den nyresta Harrys paviljong vid Esbo Segelförening ESF:s hemudd. Den följer varken den nationalromantiska stilen på klubbhuset Paven, eller skärgårdsstilen på Esbo stads museibyggnader. I stället förkroppsligar den funktionalismen med sina raka, enkla linjer. Men då man känner till historien bakom faller bitarna på plats. Bygget har möjliggjorts tack vare en donation från Harry Ahlströms minnesfond. Harry Ahlström, själv en entusiastisk seglare, stupade i fortsättningskriget 1941 tillsammans med sin bror nyblivna arkitekten Trygve Ahlström.
– Då Trygves ritningar hittades på en släktings vind sa det bara klick, säger Mark Musgrove, styrelsemedlem och utvecklingsansvarig för ESF:s verksamhet.
Harry Ahlströms barn Krister Ahlström och Marina Donner hade redan länge velat resa någon form av minnesmärke för sin far.
– Vår vilja är att generationer av yngre seglare här ska få en plats för samvaro och utbildning, en hamn för sina jollar och en startpunkt för kappseglingar, säger Ahlström och Donner.
- ”Paven” är smeknamnet för Esbo Segelförenings gamla paviljong och klubbhus på Pentala.
- Paven, som fyller hundra år 10.8 ritades av Sigurd Frosterus, ESF:s kommodor 1927–29.
- I dag drivs där restaurang där även privata tillställningar som bröllop ordnas. Restaurangen är öppen från klockan 13 alla dagar utom måndagar.
- Under sin hundraåriga historia har Paven varit centrum för seglarna. Tävlingarna ordnas strax utanför, prisutdelningar och efterfester på Paven.
- Onsdagar är för såväl seglarna som restaurangen veckans höjdpunkt. Då arrangeras de traditionella onsdagsseglingarn, kappseglingarna som hållits varje onsdag klockan 18 sedan 1906.
Samtidigt blir Harrys paviljong den stupade unga arkitekten Trygve Ahlströms enda realiserade verk. Ritningarna, som var ett tävlingsbidrag år 1939 har anpassats av arkitekt Stefan Ahlman.
– De ursprungliga ritningarna var till exempel tänkta så att byggnaden skulle ligga mycket närmare vattennivån, men eftersom huset i dag måste ligga på två meter ovanför vattnet har det blivit lite ändringar. Men så gott det har gått har vi velat hålla kvar den ursprungliga stilen, säger Musgrove.
Andas 1930-talet
Paviljongen för osökt tankarna till Alvar Aalto. Helt fel är det inte, Ahlström arbetade nämligen med Aalto och kanske inspirerade han den unga arkitekten?
I äkta funkisanda har utgångspunkten varit att fylla en funktion. Från de enorma fönstren breder sig en spektakulär panoramavy ut över havet, perfekt för att iaktta kappseglingar. Altanen följer bergets form och bildar en naturlig amfiteater där seglingspubliken kan sitta. Ovanför taket höjer sig ett slags keps, som ger skugga för den som behöver just då solen är som högst på himlen och gassar på snett bakifrån.
– Många vuxna kanske undrar varför vi inte i stället bygger till exempel en bastu, men vi tycker det är viktigt att satsa på juniorerna. Det var trots allt juniorerna som en gång grundade hela föreningen, säger Musgrove.
Ungdomarna får själva planera hur de vill att insidan ska se ut och fastställa ordningsregler.
– Framför allt de äldre juniorerna är ivriga att ta över och flytta in, säger ESF:s kommodor Lauri Tukiainen.
Det får de göra i morgon då den nya paviljongen invigs. För allmänheten är insidan inte öppen, men det är fritt fram att beundra arkitekturen utifrån.
Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
