EVA: Skattefifflet stoppas inte

Helsingfors Energi är ett exempel på ett affärsverk som drar nytta av att ha staden som ägare. Energibolagets stora vinster gynnar helsingforsarna men irriterar invånarna i övriga Finland. Landet är fullt av liknande affärsarrangemang som förvränger konkurrensen. Kommunala bolag kan till exempel lyfta förmånligare lån och betalar lägre skatt. Kravet på lagändring kommer från EU-kommissionen. Den nya kommunallagen ska åtgärda problemet men kritiseras hårt.

– I den nya kommunallagen finns 13 undantag som i många fall gör det möjligt att fortsätta som förut, säger Ilkka Haavisto som är forskningschef vid Näringslivets delegation EVA.

Kommunbolagens konkurrensfördel kan vara upp till 30 procent.

Också konkurrenslagen ses över och i den ingår verktyg för att åtgärda några av kryphålen i kommunlagen. Ilkka Haavistos bedömning är ändå att staten inte vill lugga de hårt pressade kommunerna alltför hårt. Men enligt EVA:s färska analys uppmanas kommunerna till skatteplanering som inte till alla delar tål dagsljus. På ett eller annat sätt fortsätter man som förr, alltså.

Också EVA:s direktör Matti Apunen är fundersam.

– Det är allvarligt när konkurrensen förvrängs och det är en sak som vi måste diskutera, säger han.

Professor Olli Mäenpää vid Helsingfors universitet hördes som juridisk expert när riksdagen diskuterade lagförslaget.

– I beredningen förbigick man alla frågor om insynen i de kommunala bolagens beslutsfattande, säger han.

Det märks också i riksdagens diskussionsunderlag och mötesprotokoll. Förvaltningsutskottet nämner inte med en rad att professorerna Mäenpää och Kaarlo Tuori haft synpunkter.

Offentligheten diskuterades en enda gång i något av de sammanlagt 11 anföranden i plenum i juni när lagändringen godkändes.

Varför tror du att det gick så här, Olli Mäenpää?

– Till att börja med bearbetades lagändringen i en liten krets. Jag tror att man valde att inte diskutera insynen därför att det var enklast så. Kanske handlar det om privatiseringsiver. Men

EU kräver ju inte bolagisering, endast att de kommunala affärsverkens konkurrensfördelar åtgärdas och det kan man göra på andra sätt.

Olli Mäenpää säger ändå att "spelet inte är förlorat", att debatten om insyn och offentlighet går vidare. I Sverige omfattas kommunala bolag av offentlighetslagen.

– Det är ett alternativ också hos oss. Hur som helst måste vi arbeta vidare.

Enklare att mörka beslut

I huvudstadsregionen saknas inte exempel på hur det går till när stadsbornas insyn i kommunala bolag sätts ur spel. Helsingfors stads trafikverk HST är ett kommunalt affärsverk men när det gäller informationshanteringen fungerar det i mångt och mycket som ett aktiebolag. Känsliga dokument hemligstämplas på vaga grunder. Västmetrobolaget, som är ett aktiebolag ägt av Esbo och Helsingfors, är en liknande mussla. En begäran att få se en olyckssimulering som man motiverade betydande ändringar i metrotunnlarnas säkerhetsarrangemang med är bakom lås och bom.

Bo-Erik Ekström, analytiker och rådgivare i strategiska frågor, har länge granskat stora städers bokslut. Också han är bekymrad över insynen. Han är förvånad över hur dåligt insatta beslutsfattare i Helsingfors är i till exempel Helsingfors Energi.

– Helsingfors stad har en stor affärsportfölj med en bred verksamhetsomfattning. Ägaren måste se till att bolagens styrs av de mest kompetenta människorna, som kan ställa de rätta frågorna och förstå innebörden i de svar som de får. Det gynnar fullmäktige och stadsborna, säger han.

 

FAKTA: Detta handlar det om

• Den nya kommunlagen träder i kraft den 1 september. Också konkurrenslagstiftningen har setts över.

• Näringslivets delegation EVA publicerade på onsdagen analysen Vitkuttelua, vesittämistä ja veronkiertoa.

• Enligt EVA är konkurrenslagen ett steg i rätt riktning eftersom den utgår från att kommunen finns för invånarna och inte marknaden.

• Kommunlagen ger genom olika undantag och en lång övergångsperiod kommunbolag osunda konkurrensfördelar, enligt EVA.

• Eftersom kommunala bolag inte omfattas av offentlighetslagen befarar rättsexperter en minskad insyn i dem.