I Kasberget delar invånarna med sig av maten

Årligen slänger finländarna bort mat för ungefär 500 miljoner euro. Det är bortkastade resurser om man tänker på vad som krävts för att producera maten och förpacka den. Myndigheterna har räknat ut att matproduktionen bland annat är orsak till 30 procent av övergödningen i våra vattendrag.

Nu vill de veta på vilka villkor matdelning skulle kunna fungera och om matsvinn kunde minskas så mycket i ett husbolag att det har ekologisk betydelse. Bakom projektet står Miljöministeriet, Motiva och forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi, MTT, samt servicedesignföretaget Palmu Inc.

– Med pilotprojektet vill vi få erfarenheter av hur matdelning lyckas och ta lärdom av sådant som inte fungerar och sådant som fungerar bra, säger forskare Kirsi Silvennoinen vid MTT.

I husbolaget i Kasberget var det lätt att starta projektet.

– Vi har länge funderat på vad vi skall använda vår kalla källare till. Här fanns skåp som stod tomma och källaren är för liten att användas som förråd. Temperaturen ligger vid minus 3 till minus 6 grader också sommartid. Dessutom fanns det folk i huset som inte kände till den kalla källaren, nu vet de att den finns, berättar Jukka Peltonen, en av invånarna.

I huset finns 100 bostäder och 200 invånare och man räknade ut att det fanns tekniska resurser för projektet.

Dessutom fanns det en samhörighetskänsla eftersom invånarna är vana att delta i gemensamma projekt.

När Får äta-projektet introducerades var det ingen som skrattade ut det, i stället kom det positiv feedback. Alla i huset har fått ett brev med information om vad som får föras ner i den kalla källaren.

Projektet startade i slutet av november. Ett skåp i källaren fungerar som matskåp och på dörren hänger ett häfte som fungerar som ett slags loggbok för alla besök. Hit för husets invånare sådan mat som blir över, men inte mat som de lagat själva. Enligt reglerna är det råvaror, oöppnade matförpackningar, grönsaker, frukter och torrskaffning samt burkmat som får läggas på hyllorna.

Maten man lagat själv skall enligt reglerna erbjudas via Facebook eller genom att knacka på grannens dörr, alternativt genom att hänga en lapp på husets anslagstavla i trappan. Alla medel är tillåtna för att undvika att ätbar mat slängs.

Jukka Peltonen tycker att källaren är ett alternativ när man blir tvungen att köpa en stor förpackning även om man bara behöver en liten del av innehållet.

– Ta till exempel mandariner. De säljs i ett kilos förpackningar men du vill inte äta ett helt kilo utan bara några frukter. Då kan du föra resten till hyllan i källaren, säger han.

När Hbl besöker källaren hittar vi bland annat russinpaket, bröd, pepparkakor, kex, mandariner, en kålrot, ett kålhuvud, yoghurtförpackningar och te i hyllorna.

För att undvika att maten blir dåligt har huset utsett en ansvarsperson. Päivi Aaltonen städar hyllorna och slänger gammal mat.

– Ganska sällan har jag hittat förstörd mat. Det ser ut som om folk hämtar mat från hyllan eftersom maten försvinner men alla skriver inte sitt namn i loggboken. För oss är det inte viktigt med namn, men vi vill veta hur många som går där, säger Aaltonen. Det har också hänt att skåpet blivit tomt.

Vid starten fanns det en misstanke att folk kanske ställer sig tveksamma, någon kan tycka att det är pinsamt att ta andras mat. Det verkar också som om det fanns en tröskel hos folk att engagera sig, alla är inte aktiva i projektet. Några äldre personer i huset har sagt att de äter upp allt hemma, de har ingen mat att föra till skåpet.

– De har frågat om de ändå får ta och vi har svarat att det är självklart, säger Mauri Aaltonen.

Pilotprojektet i Kasberget pågår i tre månader. Men redan vid årsskiftet startar kampanjen Mat av rester (fri översättning av Ruokaa ­rippeistä) i Helsingforsregionens miljötjänsters, HRM:s regi, där man uppmanar folk i hela regionen att minska på mat som slängs bort.