Helsingfors måste se över hemvården

Regeringens förslag till ny äldreomsorgslag är nu färdigt. Omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson (SDP) fick inte igenom kravet på någon vårdarkvot i äldreomsorgen. Men däremot innehåller lagen en konkret paragraf som entydigt säger att klienterna i tvåspråkiga kommuner har rätt att välja om de vill ha servicen på finska eller svenska.

Äldre helsingforsare som bor utanför centrum, Drumsö eller Tölö som har egna svenska hemvårdsteam har hittills i regel fått nöja sig med hemvård på finska.

– Bor man utanför stadsdelarna med svenska vårdteam kan man få en ansvarig vårdare som kan svenska, men man kan tyvärr inte räkna med att personalen som kommer hem till en kan svenska, säger hemvårdsledare Tuija Ollila, som arbetar inom den svenska hemvården i södra Helsingfors.

Ollila berättar att hon med jämna mellanrum får telefonsamtal av äldre personer som bor utanför distrikten med svenska vårdteam, och att hon är tvungen att ge dem kalla handen.

– Det känns jättetrist att då bara säga att vi inte kan hjälpa dem.

”Staden måste följa lagen”

I går kom regeringens förslag till ny äldreomsorgslag. I den finns en paragraf som entydigt säger att klienter i tvåspråkiga kommuner har rätt att välja om de vill ha finsk eller svensk service.

– Man kan inte tänka sig att en kommun erbjuder hemvård på modersmålet bara för personer som bor i vissa kvarter. Helsingfors har ett ansvar att åtgärda saken och se till att lagen uppfylls, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP), som sitter med i regeringens socialpolitiska ministerutskott.

Vårdare som Hbl har talat med vittnar om att det inom Helsingfors hemvård utanför stadsdelarna med egna svenska vårdteam är si och så med den svenska servicen.
– Det verkar som om det inte finns någon inom staden som har tänkt på saken. Jag har aldrig någonsin fått instruktioner om att det finns klienter som man borde tala svenska med, säger en hemvårdare som jobbar vid Seure som är huvudstadskommunernas bemanningsbolag.

Också Lisbeth Giljam vittnar om hur omöjligt det är att få hemvård på svenska utanför stadsdelarna med svenska vårdteam. Dels kom Giljam, som innan pensioneringen jobbade som diakonissa, via sitt arbete i kontakt med många äldre helsingforsare som beklagade sig över att staden inte erbjöd hemvård på modersmålet, dels har hon personliga erfarenheter av hur det fungerade innan hennes över 100-åriga mor dog för ett par år sedan.

– I ett tidigt skede fick mamma, som bodde i Brunakärr, service av ett svenskt vårdteam, men sedan splittrades enheten. De nya vårdarna kunde bara finska, eller så var de av utländsk härkomst och talade inte ens finska. Mamma upplevde det som otryggt att inte få tala sitt modersmål i sitt eget hem, säger Giljam.

Till i fjol våras var Giljam ordförande för Bertahemmet som inrymmer en hyresflygel med förhållandevis friska äldre personer som får hemvård av staden. Hemmet finns i Södra Haga.

– Där har det också varit mycket problem med vårdare som byts ut regelbundet och som saknar språkkunskaper, säger Giljam.

”Vi prackar inte svenska på folk”

Hemvårdschefen i Helsingfors Anna-Liisa Lyytinen hävdar däremot att de äldre personer som vill ha hemvård på svenska får det.

– Det är väldigt många tvåspråkiga som hellre vill ha finsk hemvård. Då kan vi inte börja pracka på dem svensk service. I de fall där staden inte lyckas sköta den svenska hemvården i stadens regi, anlitar vi utomstående vårdföretag.

De bolag som staden har avtal med är Esperi Care, Attendo, Debora och Mehiläinen-ägda Metsätähti.

Esperi, Attendo och Debora uppger för Hbl att de inte har några klienter som enligt staden uttryckligen ska få servicen på svenska. Inte heller på bemanningsföretaget Metsätähti känner man till att staden explicit kräver svensk service för vissa klienter. Bolagen uppger ändå att de vid behov har beredskap att ge servicen på svenska, vilket också står i köpserviceavtalet.

Enligt hemvårdschefen Anna-Liisa Lyytinen finns det inte skäl att utreda hur många äldre personer i Helsingfors som skulle vilja få hemvård på svenska. Hon uppskattar att det finns kring 150 svenskspråkiga klienter som bor utanför distrikten med svensk hemvård.

Hur kan ni uppskatta behovet av svensk hemvård då ni inte vet hur stor efterfrågan är?

– Vi vet att behovet är stort, men vi lyckas inte anställa svenskkunniga vårdare, säger Lyytinen.

Har du eller dina äldre anhöriga erfarenheter av att personalen i hemvården inte talar ditt modersmål?  Hör av dig till oss på: maria.gestrin-hagner@hbl.fi eller telefon 029 0801 297.